Tänk dig en tevekväll, kanske en fredag, bästa sändningstid och programmet Vem vinner vaccinet? drar igång. Alla tar fram sina Duo-appar för att kunna rösta.

De som ska vaccineras allra först är redan klara: de äldsta, de sjukaste, nära anhöriga och personal. Men sen? Vilka har gjort sig förtjänta av skydd mot pandemin? Företagsledare eller renhållningsarbetare? Framstående forskare, populära artister, eldsjälar, vardagshjältar?

I kväll ska de första väljas ut. Kandidaterna sitter finklädda och förväntansfulla i studion. Bakom dem lyser skyltar där vars och ens poäng snart kommer att synas, men först ska svenska folket rösta och innan dess ska de presentera sig. Tala om för oss varför just de ska belönas.

Till filmklippen ur deras liv diskuterar vi så chipsen yr. Hon som är så duktig måste få det! Han som är så karismatisk, hen som är så snygg! Och sen röstar vi, och de lyckliga vinnarna får inte bara vaccinet utan också en t-shirt med texten ”Värd att vaccinera”. Det är mer spännande än Melodifestivalen någonsin har varit.

Men det är helt sjukt – så där kan det ju inte gå till. Och det gör det inte heller. Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer i fråga om vilka som ska vaccineras i fas 3, efter de äldsta, sjukaste och känsligaste och personalen som jobbar med dem, utgår från behoven. De som därnäst har den känsligaste hälsan eller löper störst risk att smittas, bli sjuka och smitta andra ska vaccineras i fas 3. Så klart.

Till dem hör bland annat dementa och personer med kognitiva eller psykiska funktionsnedsättningar, som kan ha svårt att förstå eller komma ihåg att hålla avstånd. Och socialt utsatta, som kan leva i en situation där det inte går att hålla avstånd. Folkhälsomyndigheten gav ett par exempel på vilka som kunde komma i fråga – hemlösa och papperslösa. Vilket är helt logiskt.

Men det satte fart på vänner av ordning inom Moderaterna. Ja, inte de hemlösa, kanske. Men de papperslösa. Maria Malmer Stenergard, migrations- och socialpolitisk talesperson och riksdagsledamot för Moderaterna, twittrade: ”Det är faktiskt helt orimligt att Folkhälsomyndigheterna vill prioritera papperslösa vid vaccination. Det ska inte löna sig att inte följa beslut.”

Empati och medmänsklighet är inget jag väntar mig från det hållet. Att människor kan ha ohyggligt starka skäl att ”inte följa beslut” ryms uppenbarligen inte i Maria Malmer Stenergards världsbild. Men hon borde inse att vaccinet är ett skydd för hela samhället. Inte en belöning till lydiga. 
Ulf Kristersson uttalade sig i Aftonbladet och ansåg att Folkhälsomyndigheten, genom att ange papperslösa som exempel, ställde grupper mot varandra.

– Papperslösa, ska de gå före i kön för att de är papperslösa? Det där är en otroligt farlig väg att gå, sa han.

Inte heller han tänker alltså längre än näsan räcker. Papperslösa togs med som exempel därför att de ofta inte har möjlighet att skydda sig mot smitta. Om de har tak över huvudet kanske de delar det med många andra. Om de har jobb är det sannolikt arbete där de kommer i kontakt med många människor. Städar deras hem, levererar deras pizzor. De kanske inte kan sjukskriva sig, och viruset tar inte hänsyn till om jobbet där det sprids är svart eller vitt.

Ställa grupper mot varandra kan man överhuvudtaget bara göra om det handlar om konkurrens. Som i teveprogrammet ovan, som i rättvisans namn ingen moderat har hittat på. Men vi konkurrerar inte om vaccinet. Vi har allihop nytta av att det hamnar där det skyddar de känsligaste och minskar smittspridningen mest. För hela samhället är det en bra sak att vaccinera utsatta grupper före människor som kan sitta hemma och twittra vid datorn och betala extra för att få maten hemkörd.

Det är det som är solidaritet. Inte bara att ta vaccinet fast det sticks i armen för allas skull, utan också att stå ut med att det bästa för alla kanske är att någon annan får det före dig.

I fredags meddelade Aftonbladet att Folkhälsomyndigheten hade tagit bort exemplen på socialt utsatta grupper. Exemplen hade övertolkats, sa de. Det handlade inte om kategoriskt prioritera alla hemlösa och papperslösa, de “speglade endast en liten del av det spektrum av situationer som kan vara aktuella” och precis hur man ska göra hanteras bäst regionalt.

Självklart, kan man tycka. Om man inte själv letar efter anledningar att ställa papperslösa mot alla andra. Därför är det synd om Folkhälsomyndigheten tar bort exemplen som en eftergift åt gnällspikarna. Men än står de kvar, såvitt jag kan se, och jag hoppas det förblir så. Om inte annat som en påminnelse om att pandemin inte tittar på dina papper.