PFAS-ämnen är högfluorerade ämnen som används för att stöta bort fett, smuts och vatten. De används i stekpannor, kläder, skönhetsprodukter med mera, men de hamnar också i sjöar och vattendrag. De misstänks störa fortplantningen och framkalla cancer, och på många ställen ligger halterna över gränsvärdet. Ställ frågor till din kommun om dricksvattnet, uppmanar Hans Mannefred i sin debattartikel.
DEBATT Hur mycket PFAS finns i min vattenkran? är en fråga som alla
bör ställa till sin kommun.
Hyresgästföreningen, genom sin tidning Hem och hyra, avslöjade för något år sedan att över fem miljoner svenskar hade PFAS i sina vattenkranar. De två mest kända PFAS-ämnena PFOS och PFOA misstänks vara cancerframkallande och ha negativa effekter på reproduktionsförmågan.
”Populationsstudier på människor visar en koppling mellan vissa PFAS-ämnen och sämre vaccinsvar hos barn, leverskador, förhöjda halter av blodfetter, tarmsjukdomar och sköldkörtelrubbningar” enligt Naturskyddsföreningen.
Jag har själva varit drabbad av cancer (för fyra år sedan) . Min cancer var i tjocktarmen och en tumör stor som en melon fick tas bort. Jag fick min dödsdom: det var fyra veckor kvar att leva. Tack vare ett mirakel överlevde jag och lever fortfarande.
Jag brinner för att bekämpa allt som kan leda till cancer. Därför brinner jag för att stoppa PFAS.
Livet går inte på räls. Livets skola är tuff. Nu kämpar jag för en bättre framtid med fokus på miljö och hälsofrågor.
Jag kämpar inte för i första hand min egen framtid. Jag är 61 år och tackar numera Gud varje dag jag kan gå upp.
Det är för barn och ungdomars framtid – som jag brinner. Jag gör tummen upp för Greta och hennes kompisar runt om i världen. Jag har läst om Thailands egen Greta, ”Lilly”, 14 år, som kämpar mot plast och även om Kinas Greta, Ou Hongyi, 16 år. Ou har fokus på klimatet och framtiden. Hon kallar sig för Howey Ou på engelska.
I Kallinge har Försvarsmakten klarat sig undan efter en dom i mark- och miljödomstolen. Det känns inte rimligt. Risken är också stor att försvaret blir ni och inte vi. Ska försvaret ha en positiv framtid i Sverige, så bör det stå för vi – inte ni. När situationen uppstår att vi måste försvara oss mot vårt eget försvar, så är det något som inte känns bekvämt.
Uppsala kommun, genom sitt bolag Uppsala vatten, förlorade sitt mål mot Försvarsmakten i mark- och miljödomstolen. Nu vänder sig Uppsala vatten till Mark- och miljööverdomstolen och yrkar att Försvarsmakten ska betala drygt 37 miljoner jämte ränta samt fyra miljoner årligen för sanering av försvarets brandövningar. Det ska bli intressant att få se vad detta slutar. Om domstolen ger Uppsala vatten rätt, så får det räknas som en vinst för framtiden. Det kan då leda till att försvaret blir mer miljöinriktade i sitt arbete, inte bara när det gäller PFAS.
Nu när Försvarsmakten får en större ekonomisk kostym, så ökar möjligheterna till att stå upp för miljön och därmed medborgarnas hälsa.
Sveriges Radio P4 Kristianstad avslöjade nyligen att PFAS-halterna i Förslövsvattnet är tio gånger högre än vad som är tillåtet i Danmark. Naturskyddsföreningen menar nu att Livsmedelsverket borde följa Danmarks exempel och sänka gränsvärdet i dricksvattnet omedelbart.
Omedelbart gäller i frågan om PFAS. Vi har inte tid att vänta. Frågan om PFAS är inte bara lokal och inte bara en Sverige-fråga. Det är i högsta grad en global fråga. Sverige bör ta ton i den internationella debatten, men då är det viktigt att föregå med gott exempel.
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, bedömer nu att den mängd PFAS-ämnen som man kan få i sig utan risk för hälsan är 0,6 nanogram per kilo kroppsvikt och dag. Då räknas fyra olika PFAS-ämnen ihop.
Det är bara några promille av de tidigare gränsvärdena, som gällde två av ämnena: PFAS och PFOA. De låg på 150 respektive 1 500 nanogram per kilo kroppsvikt per dag.
Sommaren 2020 infördes ett förbud mot PFOA inom EU.
Sverige är med i en grupp som förbereder ett förslag på hur man ska kunna förbjuda/begränsa PFAS som grupp inom EU. Sverige bör gå före EU med ett nationellt förbud.
Nordiska rådet har satt förstoringsglaset på PFAS-frågan: ”Nästan alla människor har idag så kallade PFAS-ämnen i kroppen. I en ny nordisk rapport uppskattas de årliga hälsorelaterade kostnaderna till 2,8–4,6 miljarder euro för de nordiska länderna och 52–84 miljarder euro för samtliga EES-länder.”
Folkbildningen i Sverige är lika unik som det svenska smörgåsbordet. Olof Palme sa på sin tid: ”Sverige är en studiecirkel”. Arbetarnas bildningsförbund, Studieförbundet Vuxenskolan och Studiefrämjandet är exempel på några studieförbund som kan ordna mötesplatser, där frågan om PFAS kommer upp på dagordningen.
Frågan om PFAS och framtiden avgörs inte bara i domstolarna, det är viktigt med dialog. Dialog är ett nyckelord för folkbildningen. I cirklar, föreläsningar och folkhögskolekurser växer vi tillsammans och skapar en god framtid för oss alla.
Livet går inte i repris. Precis.
