Den amerikanska militären hade i slutet av september förra året 3 750 aktiva och inaktiva kärnvapenstridsspetsar, en minskning med 55 stridsspetsar jämfört med antalet året dessförinnan.

Utrikesdepartementets offentliggörande av siffrorna är ett led i president Joe Bidens arbete med att återuppta nedrustningssamtal med Ryssland, efter att de avbröts av företrädaren Trump som ville inkludera Kina i förhandlingarna. Nedrustningsavtalet Ny start förlängdes strax efter att Biden intog Vita huset i januari, och amerikanska och ryska diplomater pratade senast i förra veckan i Genève om hur ett nytt avtal kan se ut när nuvarande avtal löper ut om fem år.

Under kalla kriget, när vapenupprustningen pågick som häftigast, hade USA 31 255 nukleära stridsspetsar.

Enligt en sammanställning från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri från i januari, som till skillnad från USA:s siffror även räknar med stridsspetsar som inte längre är i bruk, har USA 5 550 nukleära stridsspetsar. Ryssland har enligt Sipri 6 255 stridsspetsar, Kina 350, Storbritannien 225 och Frankrike 290 kärnvapenstridsspetsar. Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea beräknas ha sammanlagt 460 kärnvapenstridsspetsar.