Att återställa våtmarker är ett effektivt sätt att minska klimatutläppen. Trots det har staten gång på gång dragit tillbaka pengarna till projekten, visar SVT:s Uppdrag granskning.
Ända sedan de svåra svältåren på 1800-talet har man grävt diken för att dränera våtmarker i Sverige. Det har gjorts för att få mark att odla på, men konsekvenser är stora klimatutsläpp. I dag frigörs koldioxid från torrlagda våtmarker när kommer syre åt torven i jorden – i samma omfattning som utsläppen från Sveriges alla personbilar.
Runt om i landet pågår projekt med att exempelvis plugga igen diken för att blötlägga markerna igen. Men vid upprepade tillfällen har de statliga stöden till projekten dragits tillbaka med kort varsel. Första gången var 2013 när EU sänkte anslaget till landsbyggsprogrammet och den dåvarande alliansregeringen valde att helt dra undan anslaget för våtmarker.
Stöd till våtmarker fick också stryka på foten när Moderaternas och Kristdemokraternas budget vann stöd i riksdagen under processen att bilda regering 2018. Året efter lovade S/MP-regeringen 200 miljoner till våtmarker och andra naturvårdsinsatser, men pengarna öronmärktes inte och endast en fjärdedel kom att gå till just våtmarker. Och så sent som i fjol drog näringsdepartementet 114 miljoner kronor i stöd till våtmarker, visar Uppdrag gransknings genomgång.