Sverigedemokraterna har snabbt flyttat fram sina positioner. Från att vara paria – till att ses som en möjlig samarbetspartner. I och med migrationsuppgörelsen med M, KD och L välkomnades SD mer än tidigare in i den politiska värmen – men hur mycket av deras politik som blir verklighet kan bara framtiden utvisa. Invandringspolitiken är egentligen det enda område där SD är riktigt extrema, enligt statsvetaren Anders Sannerstedt.
Sverigedemokraterna har på kort tid gått från att vara ett litet parti utanför riksdagen, till att bli ett av de tre största i Sverige. I den första delen av den här mini-serien diskuterade vi den hårda motion som SD nyligen lagt fram, vilken bidrar till att man fortsätter profilera sig inom integrations- och migrationspolitiken. SD är mer inne i värmen nu än någonsin – i och med den uppgörelse om migrationspolitik man i början av maj gjorde med M, KD och L. Samarbetet öppnar för fler liknande i framtiden.
Men för att kunna göra resan in i den politiska värmen, och fortsätta på det valda spåret, har SD behövt rensa upp inom partiet. De som riskerar göra utspel som kan skada partiets anseende har en efter en fått lämna, enligt statsvetaren Anders Sannerstedt som följt SD i många år – långt innan de kom in i riksdagen. För bara 20 år sedan var de ett litet, radikalt parti som framförallt hade stöd i Skåne. Fortfarande är SD ganska svaga i storstäderna.
Också inom andra partier har frågan om integration och migration blivit större, och det har seglat upp som en stor fråga för väljarna. Det är lätt att tänka att SD har radikaliserats ytterligare på senare år – i takt med att de andra partierna svängt om sin politik. Men så är det egentligen inte, enligt Sannerstedt.
– Jag har inte bilden av att SD har radikaliserats i migrationsfrågorna. Allra mest radikalt var partiet på 1990-talet när det var en annan typ av parti än idag. Många av de här punkterna som läggs fram i den här nya Jimmie-motionen kommer inte att realiseras i en borgerlig regering. Jag är inte övertygad om att SD kommer driva sig så mycket mer åt det extrema hållet, säger han, och fortsätter:
– Vi får däremot se vad som händer gällande integrationspolitiken. Det finns en del danska lösningar som man kan komma att fånga upp. Danskarna är ju i vissa avseenden mer extrema än SD. Som förslag på att riva hus i ghetto-områden – där befinner vi oss inte i Sverige och inte ens Sverigedemokraterna.
"Slipas av och blir rumsrena"
Runt om i landet har SD på flera håll fått mandat i olika kommuner. I flaggskeppskommunen Sölvesborg, Jimmie Åkessons hemort, och i Staffanstorp, bland annat. Sakta börjar motståndet mot SD luckras upp allt mer. Efter valet 2022 tror Sannerstedt att SD kommer komma in i fler kommuner, men däremot tror han inte att Sverige är moget för en regering med SD som något annat än stödparti.
Men vad som händer efter valet 2022 hänger helt och hållet på mandatfördelningen, menar Anders Sannerstedt. Om de borgerliga och SD får majoritet kommer SD sannolikt bli stödparti.
– Jag tror inte att Jimmie släpps in i någon regering 2022. Det blir inte som den norska modellen när Framstegspartiet kom in i regeringen. Jag är ganska säker på att svenska folket inte är moget för det. Jag tror inte heller att det vore lyckat för de här tre borgerliga partierna att släppa in SD, säger Anders Sannerstedt, och tillägger:
– Men om vi kommer få SD som stödparti i en borgerlig regering efter valet 2022 tror jag att de snarare kommer slipas av och bli ännu lite mer rumsrena och återhållsamma.
Inte så extrema på andra sätt
Men som stödparti i en borgerlig regering skulle de övriga partierna behöva förhandla med SD. Jimmie Åkesson har länge sagt att det viktiga för honom är inte att få ministerposter utan att partiets politik får inflytande. Det är egentligen bara inom invandringspolitiken som SD är extrema, när det kommer till andra frågor – som äldrepolitik, skolpolitik och landsbygdsfrågor – kommer det inte finnas några större hinder för att kunna enas.
– Det kontroversiella kommer att handla om migrationspolitiken. Det är där de är extrema. Att träffa överenskommelser på andra områden tror jag kommer att gå ganska hyfsat. Det är min bestämda uppfattning. Jag ser inte många andra stridsäpplen, säger Anders Sannerstedt.
Integrationspolitiken kommer sannolikt bli en större stötesten än migrationspolitiken – eftersom det råder en gängse uppfattning inom de borgerliga partierna om att begränsa migrationen till Sverige. Däremot kan SD komma att vilja vidta andra, mer radikala, åtgärder gällande integration, och kanske även gängkriminalitet.
– Jag tror det kommer handla mer om diskussioner om hur man bryter utanförskapet, hur man bryter hederskulturerna och begränsar klanernas makt. Och framförallt har det blivit en stor fråga hur man kommer åt gängkriminaliteten. Det är en fråga som traditionellt ligger väldigt lågt på väljarna lista över viktiga frågor. Men det var högre i 2018 än någonsin förut, och kommer nog krypa uppåt ännu mer 2022.
Kan blir en del av en regering
De borgerliga är idag till synes överens med SD om flera saker. Moderaternas partiledare Ulf Kristersson har i DN ifrågasatt de internationella konventioner, inklusive asylrätten, som finns till för att skydda människor.
– Asylrätten är tillkommen vid en helt annan tidpunkt. Jag tror att det vore bra med ett större internationellt omtag om hur asylrätten ska se ut i en modern värld, sa Kristersson till DN den 20 maj i år.
Ett uppluckrande av respekt för den typen av konventioner från traditionellt väletablerade partier välkomnas med största sannolikhet av SD med öppna armar. Den yttersta konsekvensen av att andra partier stegvis sträcker ut handen till SD blir att de en dag kommer sitta i regering. M-ledaren har till exempel varit tydlig med att han är villig att förhandla med SD i alla frågor där de har en liknande syn. Men liksom Anders Sannerstedt säger, är det inte sannolikt att SD får ministerposter inom den närmaste framtiden, om man ska lyssna på Ulf Kristerssons uttalanden.
Men det är sannolikt bara en tidsfråga.
– Jag skulle säga att konsekvensen kan bli att förr eller senare så kommer SD också att ingå i en regering. Parallellt med vad som redan har hänt i Norge. På lång sikt ser jag den möjligheten, men jag tror inte vi är där ännu och jag tror inte vi är där 2022 heller. Jag tror det är en fråga längre fram i tiden.
Om SD skulle komma med i en regering så kan det påverka synen på deras regeringsduglighet – vilket i sin tur kan påverka deras stöd. Det behöver med andra ord inte innebära en spikrak väg mot större inflytande, utan skulle också kunna innebära det motsatta.
– Anta att vi får en borgerlig regering med SD som stödparti, hur kommer då de fyra åren att fungera? Det kan i sin tur få konsekvenser för hur man i framtiden bedömer SD:s regeringsduglighet. Och som sagt, här talar vi väldigt långsiktigt. Att spå fram till 2026 när det kommer till politik är tämligen hopplöst, säger Anders Sannerstedt.
Här finns del 1 att läsa.
