Myanmars avsatta ledare Aung San Suu Kyi döms till fyra års fängelse, meddelar en talesperson för den styrande militärjuntan. Domen är den första i en rad med flera åtal som väntar exledaren. FN:s tidigare rapportör från Myanmar, Yanghee Lee, kallar rättegången för en bluff.
Suu Kyi döms för uppvigling mot militären samt för att ha brutit mot covidregler under sin valkampanj. Hon döms till två års fängelse för vart och ett av brotten, enligt juntans talesperson Zaw Min Tun.
76-åriga Suu Kyi avsattes och försattes i husarrest under militärkuppen den 1 februari.
Även den avsatte presidenten Win Myint döms till fyra års fängelse för samma brott, rapporterar myanmariska BBC.
De två kommer ännu inte att överföras till fängelse utan är kvar i huvudstaden Naypyidaw, då de även är åtalade för en rad andra brott, enligt juntans talesperson.
Lång rad åtal
De andra anklagelserna mot Suu Kyi gäller bland annat korruption och valfusk. Suu Kyis parti NLD vann överlägset i valet 2020. Men militärjuntan hävdar valfusk trots att valet gick rätt till enligt internationella observatörer.
Korruptionsanklagelserna gäller flera fall av tagande av mutor, samt att Suu Kyi ska ha använt medel avsedda för välgörenhet till att sko sig själv.
Både Suu Kyi och expresidenten Win Myint anklagas också för mygel i samband med en helikopteraffär. De har nekat till alla anklagelser i samtliga fall.
Domarna har snabbt mötts av kraftig kritik. Yanghee Lee, som tidigare varit FN:s särskilda rapportör om mänskliga rättigheter i Myanmar, beskriver både anklagelser och domar som ”bluffar”, och säger att alla rättegångar som hålls i landet är orättvisa eftersom de lyder under landets militära styre, rapporterar nyhetsbyrån AP.
FN:s människorättschef Michelle Bachelet beklagar domarna. I ett uttalande kallar hon den för en ”politiskt motiverad” dom som kommit till efter ”skenrättegång”
"Förödande mönster"
Människorättsgruppen Amnesty International fördömer domstolens beslut.
”De hårda domar som Aung San Suu Kyi dömts till efter dessa bluffanklagelser är det senaste exemplet på militärens beslutsamhet att eliminera all opposition och kväva friheten i Myanmar”, säger Ming Yu Hah vid organisationen.
”Rättens farsartade och korrupta beslut är en del av ett förödande mönster med godtyckliga straff”, säger hon.
Richard Horsey vid tankesmedjan International Crisis Group säger att domarna handlar om hämnd och att militären vill visa sin makt.
– Men det skulle vara överraskande om hon sattes i fängelse. Det är mer troligt att hon avtjänar detta och kommande straff i sitt hem, eller ett hus som tillhör regimen.
Riskerar livstid
Nobelpristagaren Suu Kyi riskerar att få tillbringa resten av sitt liv i fängelse om hon fälls på samtliga punkter. Åtalen mot henne ses som ett sätt att stänga ute henne från politiken, och i söndags hölls en stor demonstration med krav på att Suu Kyi och andra gripna ur hennes regering släpps.
Inga journalister eller åhörare får närvara vid rättegångarna mot henne, och hennes advokater har försetts med yppandeförbud.
Över 1 300 människor har dödats och 10 000 gripits i militärens nedslag efter kuppen. Omvärlden har fördömt våldet i Myanmar och flera länder har krävt att Suu Kyi släpps.
Fakta: Aung San Suu Kyi
Aung San Suu Kyi föddes 1945 i Rangoon, som dotter till självständighetskämpen general Aung San.
Burmeser brukar inte ha efternamn. Aung San Suu Kyis namn är hopfogat av pappans, samt delar av mammans (Kyi) och farmoderns (Suu). I hemlandet kallas hon oftast ”daw Suu”, där daw är en hederstitel.
Hon bodde utomlands från 15-årsåldern, och studerade bland annat vid universitetet i Oxford.
1988 återvände hon till Myanmar, gav sig in i politiken och krävde demokratiska reformer i det militärstyrda landet. Suu Kyi var med och grundade partiet NLD, som 1990 vann en jordskredsseger i valet men hindrades av militären från att ta över makten.
1991 tilldelades hon Nobels fredspris för sin fredliga kamp för demokrati.
Suu Kyi satt i 15 år i husarrest under tre perioder mellan 1989 och 2010.
Valet 2015 betecknas som landets första demokratiska och resulterade i en klar seger för NLD. Då Aung San Suu Kyi har barn med brittiskt medborgarskap fick hon enligt grundlagen inte bli president, och posten gavs till hennes bundsförvant Htin Kyaw. I praktiken ledde Suu Kyi landet.
Suu Kyi har under sin tid vid makten kritiserats för att ignorera förföljelserna av den muslimska minoriteten rohingya.
I valet 2020 vann NLD åter stort. Tre månader senare, i februari 2021, genomförde militären en statskupp och Aung San Suu Kyi och Win Myint, president sedan 2018, greps och sattes i husarrest.
Källor: AP, Ritzau, ne.se.
