Majoriteten av EU-medborgarna har en positiv inställning till en digital framtid, samtidigt som drygt hälften är bekymrade över säkerheten online och många saknar kunskap om sina rättigheter. Det visar Eurobarometers undersökning om medborgarnas uppfattning om framtidens digitala verktyg, där svaren ska bidra till att utforma EU:s gemensamma vision för internet.
Allt fler sfärer i livet digitaliseras, vilket i sin tur ger myndigheter fler anledningar till att både öka tillgängligheten och reglera användande och innehåll på olika sätt. I mars publicerade Europakommissionen sin vision för EU:s väg mot en digital omställning fram till 2030. Målet är en ”mänsklig, hållbar och med välmående digital framtid för Europa”. Man vill bland annat etablera ett antal digitala principer som ska ”bidra till att främja och upprätthålla EU:s värden i det digitala rummet”. Dessa rör till exempel sådant som yttrandefrihet, integritetsskydd och tillgång till digital hälso- och sjukvård. Som ett led i arbetet har Eurobarometer genomfört en undersökning bland medborgare i de 27 medlemsländerna för att fånga upp perspektiv som kan vara vägledande när principerna ska formuleras.
Föga förvånande tror 81 procent av de tillfrågade att internet och digitala verktyg kommer att utgöra en viktig del av deras liv år 2030. Ungefär lika många tror att deras användning av nätet kommer att föra med sig minst så många fördelar som nackdelar, medan 12 procent fruktar att det negativa kommer väga över.
Upphov till oro
När det kommer till just orosmoment svarade 56 procent att de oroar sig för cyberattacker eller annan kriminalitet på nätet, som virus eller missbruk av personuppgifter. Nästan lika många, 53 procent, uttryckte oro för barns säkerhet och välmående i det virtuella, och 46 procent sade sig vara oroliga för hur deras personlig information behandlas av företag och offentlig förvaltning.
Ungefär en tredjedel av EU-medborgarna oroar sig för svårigheten att hitta balans mellan livet online och det analoga livet, medan 26 procent oroar sig för att inte kunna tillgodogöra sig nya digitala färdigheter som kan komma att krävas för att vara delaktig i samhället. Nästan lika många oroar sig för hur miljön påverkas av digitala produkter och tjänster.
Enligt rapporten tycker dock en majoritet att EU är bra på att skydda deras rättigheter online, men 40 procent har bristande kunskap om att yttrandefrihet, rätten till privatliv och rätten att inte diskrimineras också gäller på internet. I sex av medlemsländerna var tre av fyra omedvetna om sådana rättigheter.
Vill ha inkluderande vision
Att EU arbetar med att ta fram gemensamma riktlinjer var något de flesta upplevde som positivt. Synpunkter som uttrycktes var bland annat att en sådan gemensam vision ska inkludera alla medborgare och vara lättillgänglig. De tillfrågade vill också ha tydlig information om villkor för uppkoppling, och att denna ska vara prisvärd och tillförlitlig.
Resultaten av undersökningen ska användas för att utveckla ett förslag till en europeisk deklaration för digitala rättigheter och principer, och undersökningen kommer att göras årligen från och med 2023.
Enkäten genomfördes mellan den 16 september och 17 oktober 2021. 26 530 respondenter från de 27 EU-medlemsstaterna intervjuades.
