Covid-19 ger inga kvarstående skador på hjärnan, enligt en studie vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. ”Det är väldigt positivt, särskilt för personer som drabbats av postcovid”, säger professor Magnus Gisslén.
I studien följdes 100 personer som haft lindrig, måttlig eller svår covid-19. Deltagarna fick lämna blodprov vid tre tillfällen: under den akuta sjukdomen, samt tre och sex månader efter att de tillfrisknat.
Forskarna letade i blodproven efter ökad förekomst av två proteiner som visat sig vara biomarkörer för hjärnskada.
Under det akuta sjukdomsskedet hade de svårast sjuka personerna förhöjda värden av biomarkörer. Men i proven som lämnades när personerna tillfrisknat var värdena normala för i princip alla deltagare.
– Det är inte direkt förvånande. Men det hade kunnat vara annorlunda. Ingen har vetat, säger Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin.
Resultatet är förstås glädjande, särskilt för personer som lider av postcovid.
– Det visar att det sannolikt i de allra flesta fall inte är pågående skador i hjärnan som kan förklara långvariga symtom.
Hjärndimma vanligt
Hälften av de 100 deltagarna i studien hade symtom som fanns kvar efter det akuta sjukdomsskedet. De kvarstående symtomen var lika vanliga i var och en av de tre grupperna som haft olika svår akut sjukdom – lindrig, måttlig eller svår.
– Studien ger inte stöd för att skador som skett tidigt i förloppet är kopplade till symptom efter lång tid, men mer forskning krävs för att kunna säga detta säkert, säger Magnus Gisslén.
Trötthet av den typ som kallas hjärndimma var det vanligaste kvarstående symtomet. Minnesförlust och bristande koncentration var också relativt vanligt.
Samma grupp forskare har tidigare studerat en grupp covidpatienter som vårdats på sjukhus, bland annat med syrgasbehandling. Hos dessa visade biomarkörerna ofta tecken på att nervceller i hjärnan hade skador. Men om det var permanenta skador eller övergående störningar gick inte att veta.
Det är känt sedan tidigare att många typer av infektioner kan ge besvär som finns kvar länge.
– Covid kanske uppträder på motsvarande sätt. Det är väldigt många som haft covid nu, och då kan det också bli många som har kvarstående besvär, funderar Gisslén.
Forskning fortsätter
Studien har presenterats i tidskriften EBioMedicine. 100 deltagande personer anses vara ett tillräckligt underlag, eftersom resultatet är så tydligt.
Magnus Gisslén är även överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU). Han har gjort studien tillsammans med Nelly Kanberg, doktorand vid Sahlgrenska akademin och läkare på SU.
Nu fortsätter forskningen om att förstå postcovid. En studie i Göteborg använder bland annat inflammationsmarkörer i ryggvätska, magnetundersökningar av hjärnan och neuropsykologiska tester.
Fakta: Långtidscovid
Den officiella diagnoskoden för långtidscovid infördes i oktober i fjol. Totalt omkring 13 400 patienter hade till och med mars i år diagnosticerats med långtidscovid. 11 000 av dem inom primärvården och 2 400 inom den specialiserade vården.
Symtombilden är varierande. Det kan bland annat handla om utmattande trötthet, huvudvärk, långvarig feber, andningsproblem, hjärtklappning och bröstsmärtor.
En del långtidssjuka med covid-19-symptom vittnar om att de nekats besök i vården och blivit misstrodda.
Socialstyrelsen har påpekat att det också kan vara andra allvarliga sjukdomar som ligger bakom och att det är viktigt att patienterna inte avvisas från sjukvården.
