Världens kvinnliga journalister utsätts för mer näthat än sina manliga kollegor – och det handlar ofta om sexistiska angrepp. De könsbaserade attackerna är ett hot de demokratiska rättigheterna. Det var slutsatsen vid ett digitalt möte om trakasserier mot kvinnliga reportrar som Unesco anordnade förra veckan.
– Extremt aggressiva kommentarer, fotomontage, massiva kampanjer med kränkningar och förtal. Det är vad kvinnliga journalister som gör sitt arbete utsätts för, berättade den brasilianska reportern Bianca Santana för deltagarna vid torsdagens digitala möte.
Hon uppgav att ett annat vanligt fenomen är att personer försöker knäcka och ta över kvinnliga journalisters epost- och sociala mediekonton.
Irene Khan, FN:s särskilda rapportör för yttrandefrihetsfrågor, betonade att personer utnyttjar internet för att kunna bedriva samordnade och kränkande kampanjer mot kvinnliga journalister. Hon påpekade samtidigt att hon själv, som tidigare var nyhetsredaktör i hemlandet Bangladesh, drabbades av näthat – och att det handlade om könsbaserade attacker och trakasserier.
– De kvinnliga offren har blivit betydligt mer sårbara i denna digitaliserade värld eftersom attackerna får en sådan spridning. Samtidigt har förövarna blivit mycket mer skyddade då de kan verka anonymt och utan risk för att straffas, sade Irene Khan.
Kvinnliga reportrar drabbas hårdare
FN:s människorättsråd har i en rapport konstaterat att världens kvinnliga reportrar drabbas av mycket mer näthat än deras manliga motsvarigheter, och att det i betydligt högre grad handlar om sexualiserade övergrepp och ren förföljelse.
Unescos företrädare för yttrandefrihetsfrågor och journalisters säkerhet, Guilherme Canela, sade att siffror visar hur omfattande näthatet mot kvinnliga reportrar är. En studie som Unesco varit med och tagit fram visar dessutom att det långt ifrån alltid stannar vid digitala hot.
Över 900 kvinnliga journalister från 125 olika länder deltog i studien, och enligt Guilherme Canela hade en femtedel av dem som hade utsatts för hot på nätet även drabbats av olika former av verkliga attacker.
– Detta är mycket skrämmande, betonade han.
Nästan tre fjärdedelar av deltagarna i studien uppgav att de hade drabbats av näthat i samband med sitt arbete. En fjärdedel hade utsatts för fysiska hot, och nästan en femtedel hade hotats med sexuellt våld.
– Hoten är könsbaserade. Och när de riktas mot kvinnliga journalister handlar det om en annan ton, där språket är sexuellt inriktat, sade Guilherme Canela.
Enligt mötesdeltagarna är syftet med näthatet att underminera och tysta kvinnliga journalister – vilket i sin tur är ett angrepp på de demokratiska rättigheterna.
– Vi skyddar inte yttrandefriheten för hälften av samhällets medborgare om vi inte agerar mot den här formen av trakasserier, sade Teres Ribeiro, representant för mediefrihetsfrågor vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE.
