– Om du inte har mat ställs du inför hungersnöd. Hungersnöd innebär att människor dör, svälter till döds, säger Achim Steiner till TT.

Statistiken är svår att ta in. Över hälften av Jemens befolkning, 16 miljoner människor, beräknas i år gå hungrande. Bland dem finns uppskattningsvis 400 000 barn under fem år som lider av akut undernäring, enligt FN.

– Det är hundratusentals barn som aldrig helt kommer att återhämta sig, säger UNDP-chefen Steiner.

Längtar efter skola

Bakom statistiken döljer sig namn. Som elvaåriga Sadia Ibrahim Mahmud.

– Jag vill bli bättre. Jag vill gå i skolan, viskade hon knappt hörbart fram då The Guardian träffade henne på en klinik för undernärda barn i Sanaa häromåret.

Någon skola fanns inte hemma i byn.

– Jag svär vid Gud, om hon överlever kommer jag att bygga en med mina egna händer, sade mamman till tidningen.
Den utmärglade flickans drömmar uppfylldes aldrig. Hon dog några dagar senare.

Kriget i Jemen har pågått i sex år. Huvudkonflikten, mellan Huthirebellerna och den internationellt erkända regeringen, har visat sig svårlöst – inte minst på grund av den utländska inblandningen.

Har blossat upp

Visst hopp väcktes då parterna deltog vid förhandlingar i Gottröra utanför Stockholm 2018. En vag överenskommelse ledde till tillfällig nedtrappning men sedan dess har striderna tagit ny fart.

Åren av krig har skördat tiotusentals människoliv, tvingat miljontals på flykt, krossat landets ekonomi och skapat världens värsta humanitära situation. Belägrade och förstörda hamnar har inneburit stora svårigheter att föra in förnödenheter i landet – vars matförsörjning är nästan helt beroende av import.

2018 och 2019 fick FN in tillräckligt med pengar för att täcka de mest akuta behoven i Jemen. Men i fjol fick man endast in drygt hälften av den begärda summan. Det har inneburit att flera program för matleveranser och vård fått avbrytas eller skalas ner.

I år beräknades 3,85 miljarder dollar behövas för att hindra en utbredd hungerkatastrof. Organisatörerna av måndagens givarkonferens, som Sverige och Schweiz stod värd för, gjorde sitt bästa för att få de drygt 100 regeringarna och privata givarna att bjuda till.

"En dödsdom"

Men resultatet blev endast 1,7 miljarder dollar. En besvikelse – och en dödsdom, kommenterade FN:s generalsekreterare António Guterres.

– Besvikelse är nog ett artigt sätt att uttrycka det på, säger Achim Steiner.

– Att bidragen för andra året i rad uppgår till hälften av vad som behövs bara för att hålla människor vid liv är ett oerhört misslyckande för det internationella samfundet.

Nu väntar nya nedskärningar, om inte mer pengar skjuts till.

– I nuläget finns bara finansiering av en mindre tids matleveranser. Om några månader måste matransonerna minskas ytterligare, säger Steiner.

Minskade bidrag

Det enskilt största givarlöftet kom från Saudiarabien, som självt är djupt inblandat i konflikten genom den militärallians som bombar Jemen till stöd för regeringssidan. Landets 430 miljoner dollar innebär dock en minskning jämfört med förra årets bidrag.

Även USA, som har stött Saudiarabiens krig i Jemen, ger i år mindre pengar.

– Det är djupt beklagligt varje gång något land tar ett steg tillbaka från möjligheten att bistå i Jemen, säger Steiner.

Han är högst medveten om att alla länder kämpar med pandemins ekonomiska konsekvenser, men hoppas att offentlig debatt ska sätta press på makthavare runt om i världen att visa solidaritet med Jemens folk.

– Vi hoppas att de länder som ännu inte har klivit fram tänker om, säger Steiner.