En gravid kvinna från Afghanistan tände nyligen eld på sig själv i ett flyktingläger på den grekiska ön Lesbos. Hon förhördes redan från sjukhussängen och anklagades av de grekiska myndigheterna för mordbrand och förstörelse av allmän egendom. Den 26-åriga kvinnan, som ska föda inom någon vecka, brännskadades över stora delar av kroppen.

– Trots att hon hade mycket ont på grund av brännskadorna och hade svårt att prata varade förhöret på sjukhuset i Mytilene i ungefär två och en halv timme, sa 26-åringens advokat Teresa Volakaki till The Guardian kort efter incidenten.

Kvinnan på Lesbos hade beviljats skyddstatus och skulle egentligen resa Tyskland tillsammans med fler flyktingar som landet gått med på att ta emot. Sedan lägret Moria brann i september har EU försökt få medlemsstater att ta emot så många flyktingar som möjligt, då situationen på den grekiska ön blivit allt värre. Men på grund av hennes långt gångna graviditet kunde hon inte resa innan förlossningen så hon och hennes familj blev kvar på ön.

Desperationen som kvinnan på Lesbos gav uttryck för när hon i ett försök att ta livet av sig tände eld på sig själv är ett extremt exempel på hur flyktingar i och utanför EU upplever en allt svårare situation. Långa väntetider innan ett svar asylansökan, fruktansvärda levnadsförhållanden och en enorm osäkerhet gör att den psykiska hälsan vacklar – vilket har fått självmordsförsöken att öka. Under pandemin har situationen förvärrats ytterligare – mycket på grund av att de boende i lägren isolerats.

Fientligheten ökar överallt

Men samtidigt som situationen för flyktingar blir allt värre upplever volontärer, aktivister och anställda på människorättsorganisationer att trakasserier och hot ökar. Inte bara i Grekland utan längs med hela balkanrutten och i länder som Ungern, som länge haft en främlingsfientlig agenda. Behovet av hjälp från frivilliga ökar när förhållandena blir allt värre – men samtidigt utgör det en allt större risk för den som vill hjälpa.

– Globalt sett befinner vi oss så vitt jag kan minnas i en värre tid för asylsökare än någonsin tidigare. Situationen med pushbacks har förvärrats signifikant, det är bara att titta på Grekland. Men det beror delvis på det fullständiga förfallet av solidaritet över hela Europa, säger Steve Valdez-Symonds, chef för flyktingfrågor på Amnesty International, till The Guardian.

Med det ökade våldet mot och bristen på solidaritet med asylsökande i Europa kommer också fler attacker, hot och trakasserier riktade mot människorättsförsvarare, advokater, volontärer och organisationer som arbetar för att hjälpa dem. Pushbacks, olagliga deportationer, har det senaste året ökat drastiskt i Grekland. Men de grekiska myndigheterna kallar det här för ”turkisk propaganda” och slår ifrån sig anklagelserna. EU:s gränsmyndighet Frontex har också anklagats för brott mot flyktingars rättigheter. Greklands migrationsminister Notis Mitarachi har å sin sida anklagat frivilligorganisationer för att samarbeta med människosmugglare – en retorik som känns igen från italienska politiker som den före detta inrikesministern Matteo Salvini.

Människorättsorganisationen Mare Liberum, som övervakar mänskliga rättigheter i Egeiska havet mellan Grekland och Turkiet, är en av många organisationer som har ifrågasatts. I en rapport konstaterade organisationen nyligen att det mer än 9000 flyktingar mellan mars och december 2020 varit föremål för pushbacks.

Men det blir allt svårare för Mare Liberum att fortsätta sitt arbete. I september i fjol genomsöktes deras fartyg av totalt 25 poliser och specialstyrkor som konfiskerade telefoner och datorer. Men som The Guardian berättar så drabbas även flyktingarna själva av den växande fientligheten. När en sex år gammal pojke från Afghanistan drunknade i november anklagade Grekland hans 25-åriga pappa för att ha försatt en minderårig i fara.

EU:s kris blev Bosniens kris

I Ungern och längs med Balkanrutten märks också den växande fientligheten tydligt. I Ungern blev det 2018 olagligt att hjälpa någon att söka asyl och beviljas asyl om personen passerat ett annat land som kan anses säkert. Något EU-domstolen menar är ett brott mot EU:s egna asyllagar. En konsekvens av det ungerska förbudet har varit att människorättsorganisationer i Ungern inte längre kan besöka gränsområdena utan att riskera att kriminaliseras. Den Budapestbaserade organisationen Hungarian Helsinki Committee har dokumenterat tusentals pushbacks av flyktingar till Serbien – något som är olagligt enligt internatinell lag och EU-lag. Men paradoxalt nog är det nu de som kan riskera att straffas om de beger sig till gränsen.

– Fram till covid-lockdownen åkte vi till Serbien för att prata med människor på flykt och för att spela in berättelser om våld och förnedring, men vi kan inte ens resa dit nu. Människor blir slagna, hundar används mot dem, deras skor blir beslagtagna, de får kallt vatten kastat över sig. Det här pågår fortfarande men vi kan inte se det, säger Andras Léderer på Hungarian Helsinki Committee.

I Bosnien, som ligger utanför EU, går också utvecklingen åt ett allt mer främlingsfientligsfientligt håll. Trakasserier och hot mot flyktingar, aktivister och volontärer har ökat, skriver tidningen Equal Times. En facebookgrupp som vill ”stoppa invasionen av flyktingar” har fått över 10 000 medlemmar. När flyktingar först började komma till Bosnien i större skala omkring 2018 var lokalbefolkningen välkomnande och gjorde vad de kunde för att hjälpa.

Idag är det fortfarande många som hjälper och visar solidaritet. Många i Bosnien menar att EU har förflyttat det som först var deras kris till länder utanför unionen. I Bosnien märks de ökade spänningarna mellan lokalbor, flyktingar och deras hjälpare allra mest i småstaden Velika Kladusa och Bihac, bara ett stenkast från den kroatiska gränsen.

– Den politiska diskursen och åsikterna om migranter har genomgått ett riktigt skifte. Det här skiftet har även varit märkbart i medier, säger Nicola Bay från det Danska flyktingrådet i Velika Kladusa, nordöstra Bosnien, till Equal Times.