De två mötena hålls varje år. Det första, på torsdagen, är den rådgivande konferensen CPPCC, ett konsultativt organ utan politisk makt. På fredag inleds mötet med folkkongressen NPC, Kinas lagstiftande församling. I den sitter några få symboliska ledamöter från andra partier med den domineras helt av kommunistpartiet.

Men även folkkongressen saknar politiskt inflytande i ett Kina där den centraliserade makten har blivit om möjligt ännu mer centraliserad till kommunistpartiet, enligt Börje Ljunggren, författare och före detta ambassadör i Kina.

– Mötena är mer en manifestation, men handlar också om att ledamöterna sedan ska föra ut ett budskap i landet, säger han.

Besked om Hongkong

Ändå är intresset ofta stort kring mötena. I år riktas omvärldens ögon kanske mer än tidigare på vad som kommer att sägas i Peking. Orsakerna är flera.

Många hoppas och tror på en del svar om Kinas strategi framåt, eftersom ledningens femårsplan presenteras. De är viktiga i partistatens politiska arbete och årets plan, som sträcker sig till 2025, blir den 14:e i ordningen.

En av de frågor som väntas vara centrala är Kinas ambition att minska sitt beroende av omvärlden i fråga om avancerad teknologi, som till exempel mikrochip. I samband med handelskriget med USA blev det uppenbart hur sårbar den kinesiska industrin och således ekonomin är om man är beroende av utländsk teknologi.

Frågan om Hongkong kommer också att komma upp, enligt Steve Tsang, professor vid SOAS-universitetet i London.

– De har varit tydliga med att de kommer att göra fler förändringar gällande Hongkong. Det kan röra sig om ny lagstiftning och sannolikt kommer beskeden vid mötet eller strax efter, säger han men betonar att andra känsliga frågor som Taiwan eller Xinjiang knappast kommer att tas upp.

Klimatfrågan intressant

En annan viktig del är frågan om BNP-tillväxt. Kina har, till skillnad från många andra ekonomier, återhämtat sig snabbt från pandemin och vuxit ordentligt trots det utmanande 2020. I tidigare femårsplaner har Peking satt ambitiösa mål för BNP-tillväxt och ekonomin har också svällt enormt – men med en hög klimat- och miljömässig prislapp.

Många tror att det inte kommer att sättas något mål denna gång, utan att man istället vill betona att den tillväxt som sker håller hög kvalitet när Kina vill ta nästa steg i utvecklingen. Det har också att göra med klimatfrågan – som kanske är det som främst får omvärlden att hålla andan.

I höstas lovade president Xi Jinping oväntat att Kina ämnar bli koldioxidneutralt till 2060. Nu återstår det att berätta hur man planerar att gå tillväga och möjligen kan vissa strategier avslöjas i femårsplanen, enligt Guoyi Han, klimatforskare på Stockholm Environmental Institute.

Vad världens näst största ekonomi tänker göra kan, tillsammans med USA:s planer, vara avgörande för om världen kan nå målen i Parisavtalet.

Övre lock för utsläpp

Framför allt handlar det om utsläpp av växthusgaser. Tidigare har Kina nöjt sig med att sätta en relativ utsläppsgräns kopplad till tillväxt, alltså om ekonomin växer får man släppa ut mer.

– Det som väntas sticka ut i år är att man skulle kunna sätta ett övre lock för totala koldioxidutsläpp. Alla klimatforskare kommer att titta efter det, säger Guoyi Han.

Annat på önskelistan, enligt Han, vore ett tak för kolkraftens andel av den totala energianvändningen. Kina har under pandemin öppnat nya kolkraftverk – trots sina löften. Man kan också tänka sig att målsättningen för andelen icke-fossila bränslen i energimixen blir ambitiösare. Nuvarande löfte innebär att Kina når toppen av sina koldioxidutsläpp först 2030.

Kina har en historia av att följa sina femårsplaner, samtidigt som själva planerna brukar vara ganska övergripande. Vad de egentligen innebär blir dock inte klart förrän sektorer och provinser kommit med sina strategier baserade på femårsplanen.