Att påtala fel ska vara lika självklart i privat som offentligt drivna välfärdstjänster. Fackförbundet Kommunal vill i spåren av att ett vårdbiträde fick en varning för bristande lojalitet se ny lag som förtydligar meddelarskyddet för privatanställa.
– Vi vill se en ny lag som slår fast att det Stine gjort är helt rätt, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin.
Utspelet görs efter att Expressen och Sveriges Radio rapporterat om vårdbiträdet Stine Christophersen som, efter att ha påtalat brister i vården på ett äldreboende där coronaviruset hade tagit sig in, fick en varning av arbetsgivaren, det privata vårdföretaget Attendo.
Hon bröt mot lojalitetsplikten enligt företagsledningens motivering till den erinran som överlämnades till vårdbiträdet, med förtäckta hot om att hon kunde jobba någon annanstans om det inte passade.
I offentlig vård har personalen meddelarskydd, alltså en grundlagsskyddad rätt att anonymt lämna information till massmedier. Meddelarskydd gäller även för anställda i privata bolag som finansieras med offentliga medel, exempelvis Attendo. Men det är inte alltid lätt för den anställda att veta när meddelarskyddet trumfar den lojalitetsplikt som en anställd har gentemot sin arbetsgivare.
Det är helt fel att det skiljer sig åt mellan privat och offentligt driven välfärd, säger Tobias Baudin.
TT: Ska det inte finnas någon lojalitetsplikt då?
– Nej, det tycker inte vi.
Dessutom vill Tobias Baudin se något slags sanktionsavgift kopplad till den tänkta nya lagen, böter som arbetsgivaren får betala till den som felaktigt straffas på det här viset som i fallet Stine.
Fakta: Meddelarskyddet
• Meddelarskyddet innebär att den som lämnar uppgifter till massmedier har rätt att vara anonyma om de vill det.
• Deras identitet får inte avslöjas eller efterforskas.
• Att röja en anonym källa kan vara straffbart.
• Syftet är att personer ska kunna känna sig säkra om de berättar om missförhållanden.
• Principen baseras på grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
• Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter gäller för anställda på statliga och kommunala myndigheter, kommunala bolag som kommunen har ett avgörande beslutanderätt över samt anställda i privat verksamhet inom skola, vård och omsorg som till någon del är offentligt finansierad.
Källor: Nationalencyklopedin och Journalistförbundet
