Joe Bidens seger i presidentvalet i USA beskrevs som ett ödesval för klimatet. Trumperans fossila prägel på politiken skulle nu tvättas bort och en grön målas på. Ambitiösa klimatmål har redan aviserats. Men segern den 3 november kom med en hake. Demokraterna lyckades förvisso behålla sin majoritet i representanthuset men låg efter med 48-50 i senaten. Samtidigt hade inte någon av kandidaterna till senaten i delstaten Georgia lyckats samla över 50 procent av rösterna. Enligt delstatens regler kräver det en andra valomgång, vilket går av stapeln under tisdagen. 

Hur rösterna faller ut, avgör hur mycket av den aviserade klimatpolitiken som Joe Biden kan genomföra. Vinner demokraternas två representanter, innebär det en 50-50 fördelning i senaten. Då blivande vice president Kamala Harris har utslagsrösten, innebär det stora möjligheter för demokraterna att få igenom sin politik, då demokraterna redan säkrat en majoritet i representanthuset.

Däremot ser utsikterna för Joe Biden desto mörkare ut om istället republikanerna går segrande ur striden.

 – Det är det enskilt mest betydelsefulla för honom, säger Marcus Carson, senior forskare vid Stockholm environment Institute.

Styr vad som tas upp i Senaten

Den nuvarande majoritetsledaren, Mitch McConnell, kunde effektivt blockera Barack Obamas politik, när republikanerna, två år efter att presidenten svors in, fick majoriteten i senaten. Men inte enbart genom att demokraterna inte lyckades få stöd över partigränserna – utan också för att deras frågor hölls borta från dagordningen. 

– Majoritetsledaren styr till stor del vad som kommer upp på agendan, berättar Marcus Carson. 

Grundbulten i Joe Bidens aviserade klimatsatsningar bygger på stora offentliga investeringar. Den hisnande summan två biljoner dollar ska klimatpaket kosta. Samtidigt är uppgiften lika hisnande, att styra det fossilberoende landet mot nettonollutsläpp till 2050. Men de investeringarna som krävs för att nå målet kan  lätt sablas ned eller blockeras, med en republikansk majoritet i senaten

– Biden har sagt sig vilja samarbeta över partigränserna men den typen av samarbete försvann redan under Clintoneran, så frågan är om den viljan finns i dag, om den inte finns – då blir det svårt för Joe Biden, säger Marcus Carson.

"Ingen fri passage"

Inte heller med en seger för demokraterna i senaten, blir det en lätt match för Joe Biden. Även bland de demokratisak representanterna i senaten finns det de som lär slå vakt om sina delstaters intressen, så som Joe Manchin från West Virginia, en delstat starkt beroende av kolindustrin.

– Det blir ingen fri passage, säger Marcus Carson.  

Men Joe Bidens blir inte helt bakbunden vid en förlust i senaten, förklarar Marcus Carson. Presidenten har stora befogenheter att besluta genom dekret, det vill säga genom presidentorder. En möjlighet Trump själv nyttjat till fullo – inte minst på klimatområdet. 

Ett hundratal beslut har tagits, som exempelvis underlättat för fossila investeringar och samtidigt undergrävt miljöskydd. Ett exempel är att omdefiniera vad som ska omfattas av den lagstiftning som skyddar våtmarker. Något som anses ha stor betydelse för utsläppen av växthusgaser. Ett annat är att möjliggöra för oljeborrning i Alaska. En mardröm för många miljövänner.

– Nästan alla av presidentordrar kan Joe Biden ta tillbaka (utan att behöva gå genom senaten), säger Marcus Carson. 

"Viktigt att det inte är Donald Trump"

Men det kanske viktigaste följden av Joe Biden som president – är att det inte är Donald Trump, menar Marcus Carson. Det vill säga att det inte är en president som hejdar USA att genomföra klimatsatsningar, som när Trump utmanade Kaliforniens striktare utsläppsregler för bilar.

– Med Joe Biden finns det större utrymme för delstater och borgmästare att göra en hel del, säger Marcus Carson.