EU:s relationer med Turkiet försämrades under 2020. Delvis på grund av Turkiets oljeborrningar i vatten som enligt Grekland är deras. Men konflikten som puttrar mellan EU och Turkiet handlar också om alla de migranter och flyktingar som Turkiet sedan 2016 fått stora summor pengar av EU för att stoppa. Efter att ha hotat med det under en längre period ”öppnade” Turkiet gränsen mot EU i februari i fjol. Det var en tydlig markering mot EU om att man tröttnat på att vara en buffertzon för flyktingar. Under en kort period ökade ankomsterna till de grekiska öarna, samtidigt som grekisk gränspolis brukade våld på landgränsen för att förhindra att flyktingar skulle korsa den.

EU:s migrationssamarbete med Turkiet fördjupades i mars 2016. Den 18 mars 2016 enades de två parterna om EU-Turkietavtalet. Avtalet är mer ett gemensamt uttalande än ett egentligt avtal. Från EU:s sida ville man stoppa flyktingar från att nå unionen. I utbyte skulle Turkiet få sex miljarder euro för att ta hand om flyktingarna. Ankomsterna till EU minskade med 94 procent efter avtalet med Turkiet, enligt en rapport from EU-kommissionen. Pengarna har fördelats mellan olika organisationer och projekt och har betalats ut stegvis. I december 2020 fördelades de sista 780 miljonerna euro på åtta olika kontrakt. EU och Turkiet har nu inlett samtal om en förlängning. Exakt vad det kommer landa i är ännu inte säkert, men det kommer med all sannolikhet bli dyrt för EU.

Människorättsorganisationer har ända sedan i mars 2016 riktat skarp kritik mot uttalandet. Bland annat för att det gör de grekiska öarna till fängelser, flyttar EU:s gräns söderut och förutsätter att Turkiet är ett säkert land att skicka människor tillbaka till.

Men trots kritiken mot det snart fem år gamla avtalet ska det förlängas. I praktiken har det ofta inte fungerat som tänkt. Väldigt få flyktingar har varken skickats tillbaka till Turkiet och vidarebosatts inom EU, trots att det var en del av uppgörelsen. Bara 2735 har skickats tillbaka, medan 27 000 syrier har vidarebosatts från Turkiet till EU. Totalt 18 711 individer hade i januari 2020 valt att återvända frivilligt till sina hemländer från Grekland.

Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu var nyligen i Bryssel för att möta flera högt uppsatta EU-politiker, bland annat migrationskommissionär Ylva Johansson.

”Vice ordförande Margaritis Schinas och kommissionär Ylva Johansson träffade minister Çavuşoğlu den 21 januari. Uttalandet mellan EU och Turkiet förblir giltigt och bör fortsätta vara vårt viktigaste ramverk för migrationssamarbete. Trots utmaningar har uttalandet gett konkreta resultat som leder till en betydligt färre dödsfall, en minskning av antalet ankomster till Grekland och antalet farliga resor från Turkiet till EU, det har också förbättrat situationen för flyktingar och migranter i Turkiet”, skriver EU-kommissionen i ett mejl till Syre.

Detaljerna ska diskuteras

Detaljerna kring förlängningen av migrationssamarbetet mellan EU och Turkiet är ännu inte klara.

– Vi förmedlade vårt förslag om att uppdatera migrationsavtalet. Vi kommer att diskutera detaljerna i detta, sa Çavuşoğlu vid en gemensam presskonferens med EU:s utrikespolitiska chef Josep Borrell i Bryssel, enligt Hurriyet Daily News.

Çavuşoğlu sa också att den positiva stämningen mellan EU och Turkiet under samtalen om migrationsöverenskommelsen grundar sig i ett bra möte med EU:s ledare i december 2020. Det har inte att göra med att man är orolig för att EU ska införa sanktioner, betonade utrikesministern.

Turkiet är ett kandidatland för att bli medlem i EU. Men landet har under de senaste åren gått åt ett allt mer auktoritärt håll. Sedan militärkuppen i Turkiet i juli 2016, som enligt många källor var iscensatt av president Erdogan själv, har över 80 000 statstjänstemän avskedats och 17 000 personer fängslats för påstådd inblandning i kuppen. Turkiet inledde också en kritiserad offensiv i nordöstra Syrien i oktober 2019.

Men nu är Turkiet och EU överens om att ömsesidigt förbättra relationerna och skapa förutsättningar för dialog. Enligt Josep Borell, EU:s utrikeschef, ska flera EU-tjänstemän besöka Turkiet den närmaste tiden.

– De flesta EU-länderna vill ha bättre relationer med Turkiet, sa Borell i samband med Çavuşoğlus besök i Bryssel.

Visumfria resor fortfarande aktuellt

I avtalet från 2016 ingick det även att kravet på visum för turkiska medborgare inom EU skulle slopas. Processen för det startade redan 2013 – men den 18 mars 2016 förband sig Turkiet till att vidta alla resterande åtgärderna som EU kräver. I november 2020 sa EU-kommissionen att Turkiet snabbat på processen. Men ännu finns det sex krav av totalt 72 som Turkiet måste uppfylla innan visumfria resor kan bli verklighet.

Enligt Hurriyet Daily News är slopat krav på visum och ett förnyat avtal om tullunionen med EU något som kommer högt upp på Turkiets önskelista nu när avtalet ska förnyas. Turkiets utrikesminister Çavuşoğlu sa också när han var i Bryssel att Turkiet vill att EU ska se dem som ett förhandlande medlemsland och inte som en del av sin utrikespolitik.

”EU-kommissionen föreslog i maj 2016 att man skulle slopa kravet på visum för turkiska medborgare förutsatt att de turkiska myndigheterna uppfyller de kriterium som kvarstår i överenskommelsen från 2013”, skriver EU kommissionen som svar på om visumfrihet fortfarande är aktuellt.

Turkiet måste bland annat förbättra sitt arbete mot korruption, se över sina regelverk för att bekämpa terrorism så de når EU-standard och öka sitt samarbete gällande brottsbekämpning med samtliga EU:s medlemsstater innan turkiska medborgare kan resa till EU utan visum. Man måste också följa ett avtal från 2013 om att ta tillbaka flyktingar och migranter från EU, som i och med det avtalet bedömde Turkiet som ett säkert tredje land.

Få flyktingar skickas tillbaka

Under pandemin har Turkiet helt slutat att ta emot asylsökande som fått avslag från de grekiska öarna. Under pandemin har de här överförandena nära nog stoppats, bara 139 personer transporterades från Grekland till Turkiet under 2020.

Grekland begärde tidigare i januari att Turkiet ska ta tillbaka 1450 personer från de grekiska öarna. Men Turkiet kommer med hänvisning till coronapandemin inte ta emot dem.

– När pandemin är under kontroll kommer vi att överse situationen och möjligheten att ta emot irreguljära migranter igen, säger en turkisk diplomatkälla i ett mejl skickat till EUobserver den 16 januari. 

Grekland vill å sin sida påskynda processen och har bett EU-kommissionen om hjälp för att kunna fortsätta skicka tillbaka flyktingar.

– Vi förväntar oss att Turkiet ökar sina ansträngningar under den gemensamma överenskommelsen, sa Greklands migrationsminister Notis Mitarachi nyligen. 

EU-kommissionen skriver i sitt mejlsvar att man förväntar sig att Turkiet står fast vid sina åtaganden och levererar sin del av avtalet. I det ingår det att stoppa flyktingar från att lämna Turkiet irreguljärt och att börja ta emot migranter från de grekiska öarna igen. Men samtal om ett förnyat avtal pågår ändå parallellt med detta. Det är för EU, som inte vill se en ökning av asylansökningar, viktigt att få till en förlängning av överenskommelsen från 2016.