DEBATT Lysekilsbanan är en trettiofem kilometer lång elektrifierad regional järnväg som sträcker sig mellan Lysekil och Smedberg, där den ansluter till Bohusbanan och det västsvenska järnvägsnätet. Utebliven standardhöjning har medfört färre godstransporter och förlängda restider som i sin tur medfört sjunkande antal resenärer och fler indragna turer Detta moment 22 utspelade sig några år fram till 2010 då den regelbundna trafiken på banan helt upphörde.
Flera entreprenörer har begärt att få transportera gods på Lysekilsbanan men beskriver hur de motarbetats av Trafikverket. Ett av företagen är Hallinden Terminal AB som 2012 planerade timmertransporter till Värö Bruk i Halland via Lysekilsbanan. Material för uppbyggnad av en virkesterminal köptes in men Trafikverkets besked förhalades och 2017 gav företaget upp.
Nu har ytterligare ett exempel tillkommit. SDK Shipping AB, som arrenderar del av Lysekils hamn, ansökte förra året om en tilltänkt järnvägstransport med gods i containrar till och från Lysekils hamn. Järnvägstransporten skulle, även med upprustning och järnvägsunderhåll medräknat, vara samhällsekonomiskt lönsam enligt Trafikverkets utredningsledare. Ändå blockerades även detta initiativ.
År 2018 beslutade Trafikverket att underhållet av banan skulle upphöra trots att remissinstanserna överlag var kritiska till det tilltänkta beslutet och bland annat tog upp brist på framtidsanalys, risk för förlorade möjligheter att nå såväl miljömål som regionens målsättning för godshantering och näringslivsutveckling. Trafikverket sammanfattade remissinstansernas kritik i en mening: ”Inga yttranden föranleder omprövning, då trafiken är av obetydlig omfattning”. Munkedals kommun, som utlovats en samhällskonsekvensanalys av Trafikverket fick aldrig något sådan men det redovisades inte inför styrelsen: ”Munkedals kommun avstår från att yttra sig.”
I mail fick Trafikverkets ledningsgrupp och styrelse kopior av remissvaren och information om de önskemål som funnits att återtrafikera Lysekilsbanan. Svaret blev: ”Samtliga remissinstansers synpunkter har varit i beaktande inför beslutet. Det trafikeringsbehov som omnämndes kunde dock inte verifieras vid tiden för beslutet och synpunkternas som framfördes bedömdes inte utgöra något hinder för att gå vidare med förslaget.”
Styrelsen beslutade att upphöra med underhållet.
Trafikverket har hemligstämplat viktiga handlingar, som lämnats ut först under hot om juridisk prövning. Som beskedet till Hallindens Terminal AB och Föredragnings-PM inför styrelsemötet. I samhällskonsekvensanalysen, som Munkedals kommun aldrig fick, redovisas hur stegvisa investeringar i Lysekilsbanan skulle kunna göra det möjligt att återuppta trafiken på banan. Analysen genomfördes 2016 och var klar under remisstiden men hemligstämplades även den.
Sedan år 2000 har nitton regionala järnvägar lagts ned och underhållet avbrutits för ytterligare trettio i väntan på nedläggning. Är Lysekilsbanan ett exempel, är det så här det har gått till?
Vart tog Parisavtalets krav vägen och hur rimmar Trafikverkets agerande med regeringens instruktioner om att riksdagens miljökvalitetsmål skall nås?
