Nyligen samlades människor i flera svenska städer trots pandemilagen för att demonstrera mot Israels agerande vid firandet av landets självständighet. Men eftersom inte fler än åtta personer tillåts att samlas, så skingrade polisen de som ville visa sitt stöd och på sina håll upprättades anmälan om brott mot pandemilagen.

Palestinagrupperna arrangerade en digital manifestation för ett fritt Palestina och enligt Anna Wester, organisationens generalsekreterare, har inskränkningarna på mötes- och demonstrationsfriheten påverkat arbetet.

– Palestinagruppernas styrelse följer de restriktioner som gällt på grund av corona och därför har nästan alla våra aktiviteter fått ske digitalt eller i en kombination. Om jag ska säga en positiv sak är det att vi ”träffats” mer över geografiska gränser nu, både i Sverige och att aktivister i Sverige träffat aktivister i Palestina och Libanon. Men nu ser många fram emot att kunna vara ute på gator och torg igen för att demonstrera, men framför allt för att möta folk, säger Anna Wester.

Pandemilagen, som infördes i januari 2021, ger regeringen möjlighet att införa ett antal begränsningar och fatta beslut om smittskyddsregler i fler verksamheter än tidigare. Lagen innebär till exempel att butiker måste sätta en gräns för hur många som får vistas där och att det är förbjudet för fler än åtta personer att samlas på träffar som är öppna för alla.

Flera personer har gått ut med att de är kritiska mot att pandemilagen begränsar grundläggande demokratiska rättigheter i Sverige.

Aftonbladets krönikör Oisín Cantwell kallade i en krönika pandemilagen för ”den största inskränkningen av demokratin i modern tid”. Han pekar bland annat på att möjligheten till politisk organisering är ”starkt begränsad. Det är även den grundlagsfästa rätten till fri rörlighet, då tågstationer och flygplatser när som helst kan stängas”.

Släppa på restriktionerna

Rasmus Ling (MP), riksdagsledamot och medlem i partistyrelsen, skrev i mars på sin Facebooksida att han tyckte det var dags att börja släppa på restriktionerna och argumenterade för att de slog hårt mot elever, företag och medborgare.

Han pekar på att det är allvarligt att sedan i november 2020 begränsa demonstrationsfriheten till åtta personer.

– I praktiken har vi avskaffat demonstrationsfriheten. Det är till exempel tillåtet att människor sitter utspridda på ett torg men tar de fram en banderoll med ett budskap är det allmän sammankomst och förbjudet. Vi behöver i den här situation ha ett regelverk, men att inte kunna samlas fler ute under några former är oacceptabelt.

Rasmus Ling vill också att att två föräldrar ska kunna medverka vid förlossning och BVC-besök och att fler än 20 personer ska kunna delta i begravningar och att fler än åtta i religiösa möten.

– På samma sätt tycker jag att det ska gå att träffas i religiösa sammanhang, i kyrkor och moskéer. Man kan sätta en maxgräns i förhållande till lokalens storlek, på det sätt som man gjort i köpcentrum, säger han.

Vad är din bild av varför gränsen blev åtta vid allmänna sammankomster?

– Jag tror att det är en rädsla för att lättade restriktioner skulle signalera att det inte är en allvarlig situation. Det spelar nog också in att vissa kommersiella aktörer är starkare än kultur- och föreningsröster. På sätt och vis är det förståeligt, företagarna far illa, men de grundläggande fri- och rättigheterna är fundamentala för samhället, säger Rasmus Ling.

”Ingen kunde protestera”

Kulturprofilen Jonas Gardell skrev krönikan En otäck övning i att leva under auktoritärt styre i Expressen den 3 maj om hur han ser att samhället har påverkats under coronarestriktionerna. Han ger ett personligt exempel på lokala konsekvenser av de inskränkta friheterna. Där han bor har människor protesterat mot beslutet att hugga ner träd i en park för att bygga en ny tunnelbanestation.

”De som bor i närområdet vill gärna kämpa för sin närmiljö, sin park och sina vackra träd. Så kom pandemilagen och under vintern har alla protestmöten och demonstrationer förbjudits – det vill säga våra medborgerliga demokratiska rättigheter har berövats oss – och då min själ, just då alla uppmanats att knappt ens gå ut, än mindre mötas, passade kommunen på att hugga ner träden. Ingen fanns ju som kunde protestera,” skriver Jonas Gardell.

Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet, ser dock inte pandemilagen som ett hot mot demokratin.

– Men det är bra att vi är vaksamma på en förskjutning av makten. Det visar att vi slår vakt om det demokratiska systemet, säger han.

Regeringen har i och med pandemilagen fått större handlingsutrymme. Men det är fortfarande riksdagen som fattar beslut om lagen och omgärdande regler som omfattning, längd och kontrollmekanismer.

– Att ge regeringen större handlingsutrymme kan vara förenat med risker, men det är inte ovanligt att man gör så tillfälligt i krislägen. Men internationellt har vi sett exempel på att regeringar har använt pandemilagar för andra syften än vad som uppgavs från början – att hantera det akuta läget, säger Johannes Lindvall.

Han syftar bland annat på Ungern som den 11 mars 2020 utlyste nödläge i landet och gav regeringen makt att styra med dekret på obestämd tid.

– Många länder har infört begränsningar i demonstrations- och mötesfriheten. De skyddas i Sverige av Regeringsformen, även om de faktiskt får begränsas av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot.

Vad händer med demokratin och människors frihet på sikt om fler pandemier kommer och det här kommer vara ”det nya normala”?

– Som jag tolkar situationen kommer restriktionerna att lättas och göra att vi återigen kan samlas till möten, för att demonstrera och uttrycka våra åsikter. Men som sagt, det är viktigt att vara vaksam så att covid-epidemin inte leder till en glidning i hur vi ser på grundläggande rättigheter, för det är viktiga principer som står på spel, säger Johannes Lindvall, och tillägger:

– Det pågår också en diskussion om att Sverige skulle behöva göra en författningsändring i stället för att införa tillfälliga pandemilagar för att ge regeringen ökade befogenheter vid pandemier, naturkatastrofer eller säkerhetspolitiska kriser.

Vad finns det för risker med det?

– Oavsett om riksdagen lämnar över makt till regeringen genom tillfälliga lagar eller ändrar författningen kommer riksdagen alltid att ha en viktig roll. Riksdagen är folkets främsta företrädare och behöver därför vara handlingskraftig och kunna fatta snabba beslut, säger Johannes Lindvall.

Viktig tidsbegränsning

Inte heller Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, ser pandemilagen som ett väsentligt demokratiproblem.

– Men det är viktigt att lagen är tidsbegränsad, måste aktiveras och granskas av riksdagen och att det som regeringen förfogar över är ett begränsat politikområde, säger han.

Före pandemilagen kunde ordningslagen reglera antalet deltagare vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, men saknade möjligheten inom andra verksamheter, till exempel handelsplatser och gym.

– Vi bör komma ihåg hösten 2020 när många upprörda röster hördes om att det inte var möjligt att införa vissa begränsningar, och regeringen snabbt fick tvinga fram en pandemilag. Därför kan det vara bättre att det finns en genomarbetad lag, i beredskap, säger Mark Klamberg.

Han säger att ett större demokratiskt problem är att besluten i kammaren just nu endast fattas av 55 av de 349 riksdagsledamöterna. Inför varje omröstning bestämmer partierna vilka ledamöter som ska vara på plats och rösta i kammaren.

– Redan när pandemin drabbade Sverige i mars 2020 såg man problem med att riksdagsledamöter som jobbar i Stockholm pendlar ut i landet och beslutade att använda kvittningssystemet. Det var rimligt då men nu tycker jag att riksdagen behöver återgå till det normala.

Hur ser du att demokratin och människors frihet på sikt påverkas av restriktioner om det kommer fler pandemier, vilket många räknar med?

– Det är som jag ser det en svår avvägning mellan smittskydd å ena sidan och våra grundläggande friheter å andra sidan. Det är alltid viktigt att ta inskränkningar på stort allvar, men ibland kan dessa behöva göras på bekostnad av det andra. Men vi behöver diskutera vad sådana beslut får för konsekvenser och vad det går att göra åt det, säger Mark Klamberg, och tillägger:

– Det är till exempel ett problem att inskränka demonstrationsrätten, men hade det hänt för 20 år sedan hade begränsningen vållat ett större problem, för i dag sker mycket av det politiska samtalet via sociala medier. I dag kan vi visa vårt missnöje genom att skicka iväg en tweet och via andra kanaler mobilisera för politisk handling.

Efter att regeringen aviserade att de ville förlänga den tillfälliga pandemilagen till januari 2022 skickades förslaget ut på remiss. Det fick stöd främst av myndigheter, domstolar och kommuner. Bland kritikerna var Justitieombudsmannen, JO, som konstaterade att lagen innebär en långtgående överföring av makt från riksdag till regering och möjliggör ingripande begränsningar av grundlagsskyddade fri- och rättigheter.

”Det är mycket svårt att i dag förutse om situationen i höst kommer att vara sådan att behovet av den aktuella lagstiftningen, i dess nuvarande utformning, alltjämt kvarstår”, skrev JO i sitt yttrande enligt Expressens rapport den 24 april.

Ny bedömning

Den 19 maj gick socialminister Lena Hallengren (S) ut med att förslaget inte läggs fram nu, utan att regeringen väntar tills efter sommaren då en ny bedömning av smittspridningen görs. Beslutet välkomnades av representanter från Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Acko Ankarberg Johansson (KD) säger till Svenska Dagbladet att hon vill se korta förlängningar och omarbetningar av lagen.

– Om vi i augusti, september bedömer att vi behöver pandemilagen så tycker vi att den ska vara mindre omfattande jämfört med i dag. Plocka bort delarna som inte används nu, nedstängning till exempel och förbudet om åtta personer som i praktiken är ingripande mot demokratiska fri- och rättigheter, säger hon.

Lättnader den 1 juni

När regeringen i april gav Folkhälsomyndigheten, FHM, i uppdrag att ta fram en plan för att stegvis kunna ta bort restriktionerna gick samtidigt Lena Hallengren ut med att FHM skulle analysera ”vilka restriktioner, begränsningar eller åtgärder som möjligen kan vara en del i ett nytt normalläge”. Det möttes av kritik från andra partier.

– Liberalerna kommer aldrig medverka till att regeringen tar sig makten att begränsa enskildas friheter för att vi har ett virus i samhället, sade partiledaren Nyamko Sabuni (L) då till SVT Nyheter.

Den 1 juni blir det lättnader i restriktioner och en höjning av publiktaket.

– Jag blev väldigt glad över lättnaderna och att det nu finns en tydlig plan för öppnande. När vi kommer till Folkhälsomyndighetens nivå 2, vilket förhoppningsvis sker i sommar, så kommer det vara möjligt med 600 personer utomhus. Att de kommande veckorna fram till dess ha 100 personer är väsentligt bättre än åtta, säger Rasmus Ling (MP).