EU-kommissionen har som mål att 70 procent av alla vuxna i medlemsländerna ska vara vaccinerade mot covid-19 till sommaren. I fattigare delar av världen – befarar biståndsorganisationen Oxfam kommer att dröja till nästa årsskifte innan ens 10 procent av de vuxna är vaccinerade.

FN har lanserat det globala vaccinprogrammet Covax, som siktar på 2–3 miljarder doser till världens fattiga, varav 1,8 miljarder i år.

– Men man har inte lyckats samla in de resurser som krävs, säger Göran Tomson, professor i internationell hälso- och sjukvårdsforskning vid Karolinska Institutet (KI).

– Det som händer nu är att vaccinen fördelas oerhört ojämlikt i världen. Pengarna styr. Vad det betyder för global stabilitet och så, det är inte svårt att förstå.

Många pusselbitar

I och för sig har utsikterna för Covax ljusnat efter maktskiftet i Washington. Anthony Fauci, president Joe Bidens huvudrådgivare kring covid-19, har meddelat att USA åter går med i Världshälsoorganisationen (WHO), och även går in med resurser i Covax.

Men Tomson understryker att vaccinfrågan bara är en pusselbit bland många som kommer att kräva ekonomiska resurser i låginkomstländer.

– Det är inte bara vaccin, utan effekterna av lockdowns på sociala system, utbildning, hälsa, sjukvård, säger han.

För att illustrera den totala utmaningen nämner Tomson en beräkning Internationella valutafonden (IMF) gjorde redan förra våren, att låg- och medelinkomstländer kommer att behöva hjälp omfattande totalt 2,5 biljoner USA-dollar (nästan 2 100 miljarder kronor).

– Man har bara fått fram en fraktion av det.

Delar ut vaccin

De ansvariga för Covax meddelar i alla fall att de första av programmets miljarder doser är på väg alldeles snart.

– Förmodligen kommer vi att kunna börja leverera dessa doser i slutet av januari, eller åtminstone i början eller mitten av februari, säger WHO:s vaccinchef Kate O’Brien.

– Det är på det viset länder i Afrika och södra Asien – och resten av de 92 länder med mindre egna resurser för vaccin – faktiskt kommer att få vaccin.

Problemet är alltså, i alla fall än så länge, att planen är väldigt underfinansierad. Samtidigt har stormakter som Kina börjat dela ut vaccin gratis.

Kinas utrikesminister Wang Yi träffade häromdagen sin filippinske kollega Teodoro Locsin hjälp, och utlovade då enligt nyhetsbyrån AFP en donation bestående av en halv miljon doser.

Något i gengäld?

Tidigare har liknande besked kommit från Kambodja, där det handlar om en miljon gratis doser från Kina, och Myanmar med 300 000.

Det är en bra början, men långt ifrån heltäckande i dessa folkrika länder. Och många frågar sig vad givarna eventuellt vill ha i gengäld.

– Det var likadant när det inte fanns tillräckligt med skyddsutrustning i Europa i början av pandemin. Då fick Kina mycket bra publicitet för att man skänkte munskydd till bland annat Italien. Sedan visade det sig att en stor del av dessa munskydd inte var gåvor, utan exportvaror och dessutom av undermålig kvalitet, säger Malin Oud, programchef för Kina på Raoul Wallenberg-institutet.

– Kina gör dessa donationer som en del i en diplomatidrive. Det är viktigt för Kina att framstå som en ansvarsfull ledare med tanke på kritiken man fått för hur man hanterade pandemin när den först bröt ut i Wuhan.

Beprövad teknik

Det kan även finnas mer renodlat kommersiella baktankar. Liksom västliga läkemedelsföretag skriver Kina redan kontrakt på att sälja stora mängder av sina vaccin.

– Det pågår en mycket intensiv vaccindiplomati. Kinesiska vaccin konkurrerar med andra och man vill gärna presentera de kinesiska alternativen som en global allmännytta, lika effektiva och säkra som västerländska vaccin.

De kinesiska vaccinen, liksom exempelvis ryska Sputnik, europeiska Astra Zenecas samt amerikanska Johnson & Johnsons produkter, framställs med mer etablerade metoder och är mer robusta. De kan förvaras i vanlig kylskåpstemperatur, vilket är en fördel jämfört med de nya och mer ömtåliga RNA-vaccin från Pfizer-Biontech och Moderna, som är först ut i Europa och Sverige och som måste förvaras i frystemperatur – för Pfizer-Biontechs vaccin ända ned till minus 70 grader Celsius.

Faktiskt fungerar

Men å andra sidan tycks effektiviteten vara lite lägre hos de mer robusta vaccinen, jämfört med de nya RNA-vaccinen.

– Det verkar i pressreleaser och publicerade studier som att de inte har riktigt lika hög skyddseffekt, säger Matti Sällberg, professor och vaccinforskare vid institutionen för laboratoriemedicin på KI, om de sistnämnda.

– Men de har andra klara fördelar. Man måste ta de vaccin som faktiskt fungerar under de förhållanden man har framför sig. Är det svårt med fryskedjan, då får man ta det som klarar av kyl.

Sällberg betonar också att framställningen med etablerade metoder gör att de kan tillverkas på befintliga produktionslinor.

– För RNA måste man nog bygga upp storskaliga produktionsanläggningar. Så jag tror att det i närtid kommer att snabbare kunna genereras många doser för Astras och Johnson & Johnson-vaccinen, och självklart de ryska och kinesiska vaccinen.