Under onsdagen klubbade riksdagen igenom regeringens lagförslag om en ny visselblåsarlag, som bland annat ska ge bättre skydd för personer som rapporterar om missförhållanden på sina arbetsplatser. Lagen, som träder i kraft den 17 december, innebär bland annat att fler personer kommer att omfattas av skyddet som lagen ger samt att det ska bli tydligare hur man ska gå tillväga.

Exempelvis blir verksamheter med minst 50 anställda nu skyldiga att införa särskilda rapporteringskanaler för visselblåsare. Ändringar i offentlighets- och sekretesslagen ska också genomföras så att sekretess även ska gälla i domstol och när rapporter om missförhållanden följs upp. En annan förändring är att det nu inte bara kommer att vara arbetstagare och inhyrda som omfattas av visselblåsarskyddet, utan även arbetssökanden, praktikanter och volontärer.

Få känner till lagen

I samband med det nya lagförslaget har Akavia, som samlar yrkesgrupper som ekonomer, jurister och samhällsvetare under sitt tak, genomfört en medlemsundersökning om visselblåsning. Resultatet visar att långt ifrån alla, endast 22 procent, i dag känner till det skydd som visselblåsarlagen ger. 44 procent känner till det till viss del.

– Arbetsgivare behöver i högre grad arbeta med att skapa en arbetsmiljö där medarbetare vågar slå larm och där det finns trygga och fungerande inrapporteringskanaler, säger Anna Nitzelius, sakkunnig på Akavia i ett pressmeddelande.

En stor majoritet av de tillfrågade, 78 procent, tycker att det är mycket viktigt att det finns fungerande system för att rapportera missförhållanden på arbetsplatsen. Men andelen som anser att de har fungerande rutiner för detta ändamål är endast 48 procent. Avsaknaden av tilltro till systemet leder inte minst till oro för anonymitet och eventuella repressalier. 18 procent uppger att de har avstått från att rapportera om missförhållanden.

Måste bli mer användarvänlig

En av utmaningarna är svårigheten med att förstå lagen, enligt Anna Nitzelius.

– I förlängningen kan det leda till att lagen inte uppnår sitt syfte: att komma till rätta med oegentligheter och andra missförhållanden. Medlemmarna måste ha rätt kunskap för att systemet ska fungera och här spelar både lagstiftare och arbetsgivare en viktig roll, säger hon.

Även TCO håller med om att lagen är svårtolkad och att det krävs information och utbildning för att den ska uppfylla sitt syfte. För att stötta sina medlemmar, både fackliga företrädare och de som tänker visselblåsa, har de därför nu börjat ett arbete med att ta fram en användarvänlig digital handbok som ska vara klar i februari 2022.

”Tyvärr kommer den nya lagen varken att vara lättare att läsa eller att förstå än den nu gällande lagen, snarare tvärtom. EU-direktivet som ligger till grund för lagen är mycket detaljerat och komplext och därför är även lagen det. Dagens 11 paragrafer blir sextio i den nya lagen, vilket innebär att information och utbildning blir en central fråga”, skriver Lise Donovan, jurist på TCO, i ett blogginlägg.