Under arbetet med den nya ANDTS-strategin, som gäller 2021–2025, aviserade regeringen ett ökat fokus på narkotikaprevention. Det övergripande målet, nästan identiskt med målet i föregående strategi, definieras: ”Ett samhälle fritt från narkotika och dopning med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och spel om pengar samt ett minskat bruk av tobaks- och nikotinprodukter”.

– Andra generella reflektioner är att det finns några nya spännande delar, dels gällande nollvision om narkotikadöd, dels hur barn och unga ska skyddas mot skadliga effekter, där man har utvecklat delmål. Man lyfter också tydligare fram de narkotikaklassade läkemedlen, till skillnad mot tidigare när man främst fokuserade på illegala droger, säger Björn Johnson, professor i socialt arbete på Malmö universitet.

Under det överordnade målet fanns tidigare sex, nu sju, mål med tillagda: Barn och unga ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar. Till varje mål hör olika antal prioriterade insatsområden.

Brottslighet och prevention

När propositionen släpptes skrev socialminister Lena Hallengren (S) med riksdagsledamöterna Kristina Nilsson (S) och Nicklas Attefjord (MP) på DN debatt: ”Narkotikamissbruk har enorma konsekvenser för enskilda och deras när­stående, men också för samhället i stort genom ökad brottslighet och otrygghet. Vi behöver vidta fler åtgärder för att stärka arbetet mot narkotikan och den nya ANDTS-strategin har därför ett tydligare fokus på narkotikaprevention”.

Mål 1 i den nya propositionen lyder: Tillgången till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska. I raden av åtgärder finns polismyndighetens uppdrag att förstärka bekämpningen av illegal handel med narkotika, inbegripet narkotikaklassade läkemedel, och att tillsätta en utredare som ska se över postlagens tystnadsplikt i syfte att ”underlätta de brottsbekämpande myndigheternas arbete mot och förhindra illegal handel via post med narkotika”.

Därefter kommer målet att skydda barn och unga mot skadliga effekter. Förslag på insatser är att utöka datainsamlingen till det medicinska födelseregistret, från tobaksvanor till att inkludera nikotinprodukter, alkohol och andra potentiellt skadliga substanser, samt fortsatt stöd till kunskapshöjande arbete i skolor.

Mål 3 och 4 handlar om att minska antalet barn och unga som börjar använda droger samt antalet personer som utvecklar skadligt bruk.

“Generellt sett har ungas inställning till narkotika blivit mindre restriktiv. Att bekämpa och förebygga användning är därför en prioriterad fråga”, skriver regeringen. Bland insatserna finns att regeringen överväger att se över förutsättningarna för att utveckla telefon- och webbaserade stödinsatser inom narkotikaområdet, ett förslag från Folkhälsomyndigheten.

”Finns uppenbara gränser”

Nästkommande, mål 5, är att personer med missbruk eller beroende ska ha tillgång till vård och stöd av god kvalitet. Här nämns insatser som Laro och ”annan medicinsk behandling samt olika typer av drogfri behandling”. Det pekas ut att samarbete mellan regionerna och socialtjänsten är en viktig förutsättning för att uppnå goda behandlingsresultat.

Bland insatser för att nå personer i utsatt situation nämns tillgång till sprututbytesverksamhet. Socialstyrelsen ska även lämna förslag på åtgärder för att stödja kommuners införande av insatsen Bostad först, där personer i hemlöshet först ska få möjlighet till egen bostad med individuella stödinsatser.

Inför arbetet med strategin lämnade Folkhälsomyndigheten förslag på nya insatser; att utveckla mobila lågtröskelmottagningar, utreda behovet av och förutsättningar för injektions- och brukarrum samt utvärdera narkotikastrafflagen.

– Det finns uppenbara gränser för skadebegränsande insatser på vårdområdet. En iakttagelse är att vissa insatser, som Laro, efter lång tid omhuldats medan vissa andra insatser fortfarande är för kontroversiella för att ens diskuteras, säger Björn Johnson.

Laro, läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende, är för personer med ett långvarigt eller allvarligt beroende av heroin eller andra opioider.

– Det ska också bli spännande att följa Samsjuklighetsutredningen, som även nämns här och kommer nästa år. Den kan också påverka narkotikapolitiken.

År 2020 tillsatte regeringen en utredning för att se över samordningen av insatser för personer med samsjuklighet med missbruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos. Det ska bland annat utredas om ansvaret för behandlingsinsatser kan samlas hos en huvudman.

“Fortsatt restriktiv politik”

Mål 6 är att minska antalet personer som dör och skadas på grund av alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar. Här lyfter regeringen fram nollvisionen för narkotikadödsfall och tillkännagivandet från socialutskottet att regeringen bör utvärdera narkotikapolitiken och ta initiativ till en nollvision för narkotikadödsfall.

– Det är fint att lyfta en nollvision mot narkotikadödlighet men man kommer ju inte närma sig visionen utan åtgärder. Ska man styra politiken i en riktning räcker det inte med fina ord utan det krävs att det syns i budgeten och myndigheters organisering, säger Björn Johnson.

Regeringen skriver: ”Det är riksdagens mening att en fortsatt restriktiv narkotikapolitik måste kombineras med en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering, som exempelvis minskad spridning av blodsmittor. Utskottet anser därför att den nuvarande narkotikapolitiken bör utvärderas i syfte att säkerställa att den är förenlig med kraven på evidensbaserad vård, beprövad erfarenhet och skademinimering. Denna del av tillkännagivandet bereds alltjämt i Regeringskansliet”.

– Jag tolkar skrivningen som att det rimligtvis kommer en reaktion på detta framöver, kanske i form av ett utvärderingsuppdrag. Men regeringen har tidigare sagt att det inte är aktuellt att utvärdera kriminaliseringen av eget bruk. Att inte vilja veta hur rättsväsendets insatser fungerar på narkotikaområdet tycker jag är en märklig ståndpunkt.

År 2020 kom Sverige högst upp på EU-listan med 81 dödsfall per miljon invånare för 2018, enligt unionens narkotikabyrå EMCDDA.

Inga ytterligare pengar

Björn Johnson är kritisk mot att regeringen inte har avsatt ytterligare medel för ANDTS-området, som i år inkluderar spel.

– Man har stoppat in en massa uppdrag till Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen utan att tillföra nya resurser. Politiken implementeras i stor utsträckning i regioner och kommuner och man kan fundera över vad det får konsekvenser när regeringen inte skjuter till några extra resurser på området.

Han lyfter även fram att statistik saknas.

– I propositionens inledning framgår att utvecklingen på narkotikaområdet inte varit positiv, tvärtom. Men här saknas mycket data, till exempel uppgifter om hur många som deltar i vårdinsatser eller som har ett problematiskt bruk. Det borde finnas ett institut med ansvar för det, som i Norge.

I mål 7 skriver regeringen om att uppnå målen med svensk narkotikapolitik i EU och internationellt: ”Regeringen anser att den internationella narkotikapolitiken ska utgå från ett folkhälsobaserat synsätt och med utgångspunkt i politiken för mänskliga rättigheter. […] Regeringen vill bidra till en balanserad narkotikapolitik där en mängd olika åtgärder krävs, bland annat kraftfullt brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete, effektiva förebyggande och tidiga insatser samt tillgänglig vård och stöd av god kvalitet. Regeringen företräder en linje där restriktivitet ryms inom ramen för en folkhälsobaserad politik”.

– Jag tror att få internationellt sett har uppfattat det som att svensk narkotikapolitik präglats av folkhälsa och mänskliga rättigheter. I stället har Sverige framstått som ganska avvikande och repressivt i ett europeiskt perspektiv, men det beror förstås på vilka länder man jämför med, säger Björn Johnson.

Läs även ledaren: Släpp Bejerots hand och våga utvärdera narkotikapolitiken

Läs även reportaget: Sverige flest drogrelaterade dödsfall i EU – skademinimering på frammarsch