Ett förbud mot nyförsäljning av bensin- och dieselbilar ger kraftigt minskade koldioxidutsläpp när de ersätts av elbilar, även när man tar hänsyn till utsläppen från tillverkning av elbilar och batterier, samt produktion av el till driften. Det visar ny forskning från Chalmers.
Ett beslut som snabbt tvingar och fasar in elbilar på marknaden kan göra att utsläppen från svenska personbilars avgasrör närmar sig noll till år 2045. Det visar en studie som forskare på Chalmers och Uppsala universitet gjort.
Men för att få till en liknande effekt behöver ett sådant beslut tas innan år 2030, konstaterar forskarna.
– Livslängden hos alla de bilar som finns på vägarna idag och de som säljs fram tills regleringen införs gör att det dröjer innan den totala effekten syns, säger Johannes Morfeldt, forskare inom fysisk resursteori på Chalmers och en av författarna, i ett pressmeddelande.
I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Transportation Research Part D: Transport and Environment, har man räknat med såväl tillverkningen av elbilarna och utsläppen för att sedan producera el i Sverige.
Kan minska till 3 miljoner ton koldioxid
– Resultaten från studien visar att en snabb elektrifiering av den svenska bilparken ger minskade livscykelutsläpp: Från 14 miljoner ton koldioxid år 2020 till mellan 3 och 5 miljoner ton år 2045. Var inom spannet som vi hamnar år 2045 beror främst på i vilken utsträckning möjligheterna till utsläppsminskningar i tillverkningsindustrin realiseras, säger Johannes Morfeldt i pressmeddelandet.
Batteritillverkning har många gånger kritiserats både för att det kommer kräva en hel del metaller som råvaror och ge utsläpp av växthusgaser. Men oavsett hur tillverkningen ser ut så skulle ett förbud alltså leda till stora utsläppsminskningar totalt sett. Detta då Sveriges låga elproduktionsutsläpp tas med i beräkningen.
Men det finns möjlighet att minska tillverkningsutsläppen även globalt.
– Det finns relativt stora möjligheter att minska utsläppen i den globala batteritillverkningen. Vår sammanställning visar att de genomsnittliga utsläppen i global batteritillverkning skulle kunna minska med omkring två tredjedelar per kilowattimme batterikapacitet fram till 2045. De utsläppen sker däremot ofta i andra länder och därför har svenska beslutsfattare mer begränsade möjligheter att påverka dessa, säger Johannes Morfeldt.
Resultaten i studien är baserade på svenska förhållanden, men beräkningsmodellen kan användas för att få fram motsvarande siffror för andra länder, utifrån respektive lands bilpark och energisystem.
