Kraftigt inskränkt pressfrihet och godtyckliga gripanden. Kinas kontroversiella säkerhetslag har förändrat Hongkong, som nu är på väg att bli som vilken kinesisk stad som helst, enligt en expert.
Förändringen skedde i rasande fart.
Kinas nationella folkkongress i Peking klubbade på kvällen den 30 juni förra året igenom en nationell säkerhetslag för Hongkong, och vid midnatt samma dag började den gälla. Lagen skulle i praktiken innebära slutet på Hongkongs frihet, varnade många bedömare då.
Ett år senare är den tidigare brittiska kolonin en förändrad plats, enligt Tim Rühlig, Hongkongexpert verksam vid Utrikespolitiska institutet (UI).
– Hongkong var den enda staden på kinesisk mark med möjlighet till politisk diskussion, fria samtal på universiteten och yttrandefrihet i medierna. Allt detta har slagits ned av den nya lagen, säger Tim Rühlig, och fortsätter:
– Hongkong är snabbt på väg att bli som vilken annan stad som helst på det kinesiska fastlandet.
Hundratal gripna
Lagen riktar in sig på det som Peking definierar som separatism, omstörtning, terrorism och samröre med fientlig främmande makt, med livstids fängelse i straffskalan. Kina lovade att lagen endast skulle rikta in sig på ett fåtal ”bråkmakare” och att vanliga Hongkongbors rättigheter inte skulle drabbas.
– Men riktlinjerna för vad som räknas som ett brott är väldigt otydliga. Kinas budskap är att vem som helst som kritiserar regeringen kan komma att gripas, säger Tim Rühlig.
Ett hundratal personer har gripits och 57 åtalats med hänvisning till den nya lagen, däribland flera högprofilerade demokratiaktivister. Ett tiotal prodemokratiska kandidater hindrades från att delta i ett val i september (som senare ställdes in), vilket myndigheterna motiverade med att de bröt mot säkerhetslagen. Det är nu omöjligt att ställa upp i val för den som inte anses lojal med Peking.
– Oppositionella personer har antingen lämnat Hongkong, är åtalade, eller gömmer sig, säger Tim Rühlig.
Pressfrihet minskar
Hongkong låg år 2002 på 18:e plats i Reportrar utan gränsers (RSF) pressfrihetsindex, men har nu fallit till 80:e plats. Den ledande prodemokratiska dagstidningen Apple Daily har tvingats lägga ner, efter att dess tillgångar frysts och chefredaktören liksom flera journalister fängslats.
En telefonlinje dit medborgare kan ringa och tipsa polisen om brott mot säkerhetslagen har tagit emot drygt 100 000 samtal, enligt Hongkong-polisen. Människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) har kritiserat Kina för att uppmuntra till angiveri av oppositionella.
Även Amnesty International ser mycket kritiskt på lagen, och redogör i en färsk rapport för hur den gång på gång används för att gripa och trakassera demokratiaktivister och oppositionella.
”Lagen har infekterat varje del av Hongkong, från politik till kultur, utbildning och media, och har skapat ett klimat präglat av rädsla, som tvingar invånarna att vara mycket försiktiga med vad de säger, twittrar och hur de lever sina liv”, skriver Yamini Mishra, organisationens Asienchef.
Fakta: Kinas säkerhetslag för Hongkong
• Den nationella säkerhetslagen i Hongkong antogs av Kinas folkkongress den 30 juni 2020 och sägs ha som syfte att ”skydda rikets säkerhet”.
• Lagen trädde i kraft den 30 juni 2020 och listar fyra kategorier av brott: separatism (secession), omstörtning (subversion), terrorism och samröre med främmande makt eller utländska element som allvarligt kan hota rikets säkerhet.
• Lagen har fördömts av en lång rad länder, av EU och experter som menar att den i praktiken avskaffar principen om ”ett land, två system”, som enligt överenskommelsen då Storbritannien lämnade över Hongkong till Kina ska gälla till 2047. Enligt överenskommelsen ska Hongkong också stifta sina egna lagar.
