Framtiden har länge sett mörk ut för den vitryggiga hackspetten. Arten, som har varit på den svenska rödlistan i flera decennier, är en av landets mest hotade fåglar. Men nu, efter flera års naturvårdsinsatser, ser trenden äntligen ut att vända.
Den vitryggiga hackspetten är listad som ”akut hotad” på den svenska rödlistan och har så varit sedan 1970-talet. Att fågeln är på väg att försvinna från våra svenska skogar beror främst på de storskaliga förändringarna i det svenska skogslandskapet, där skogar med höga värden huggs ned och ersätts av skogsplanteringar. Avverkningen har lett till att äldre, sammanhängande lövskog med mycket död ved, som utgör den vitryggiga hackspettens livsmiljö, minskat drastiskt.
Rekordår
Men nu syns äntligen ett ljus i tunneln för den hotade fågeln. I år har 40 individer, varav tolv par, observerats i de svenska skogarna. Det är – trots den låga siffran – det bästa resultatet som har uppnåtts på 30 år. Det mycket tack vare projektet ”Vitryggig hackspett”, som drivits av Naturskyddsföreningen sedan 1990. Arbetet, som också har fått stöd av från en rad andra aktörer genom åren, har hjälpt fåglarna att bli fler genom att deras livsmiljöer restaurerats och ungfåglar fötts upp och släppts ut i det fria. En del hackspettar har också flugit in från våra grannländer.
– Vi är också mycket glada att kunna rapportera om sju lyckade häckningar hittills i år för denna akut hotade art. Och vi måste komma ihåg att naturens processer tar tid och det gäller att ha tålamod i bevarandearbetet för att upprätthålla den positiva utvecklingen, säger Kristoffer Stighäll, projektledare för projektet, i ett pressmeddelande.
Krävs mer
Även om det nu ser aningen ljusare ut för hackspetten, är den dock fortfarande akut hotad. Dagens 40 individer är långt ifrån de 250 som anses vara gränsen för att säkra artens fortlevnad. Hackspetten behöver större arealer av lövskogar som hänger ihop, vilket innebär att det krävs mer restaureringsarbete. Men det är inte tillräckligt. Den lövskog som finns behöver också skyddas så att de befintliga livsmiljöerna inte försvinner.
Lyckas vi inte rädda den vitryggiga hackspetten från utrotning, innebär det troligen också en förlust av flera andra arter. Hackspetten är nämligen en så kallad paraplyart, vilket innebär att många andra känsliga växt- och djurarter är beroende av samma livsmiljö. Om fågeln får det svårt att klara sig, innebär det att läget är mycket allvarligt för de andra hotade, närmare bestämt 2000, växt- och djurarterna som den delar livsmiljö med.
– Att rädda den vitryggiga hackspetten är viktigt. Både för artens fortlevnad och för den biologiska mångfalden i skogen. Om vitryggen försvinner är risken stor att andra hotade och rödlistade arter också gör det. På så sätt är vitryggen en viktig värdemätare på hur skogen mår, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare, i ett pressmeddelande.
Här kan du läsa mer om projektet: ”Vitryggig hackspett”
Om projektet ”Vitryggig hackspett”
Drivs sedan 1990 av Naturskyddsföreningen för att rädda den vitryggiga hackspetten.
Arbetar med tre fokusområden;
1. Att bevara och restaurera vitryggens livsmiljöer
2. Förstärka den vilda populationen genom att sätta ut ungfåglar uppfödda i avel
3. Att arbeta för en ny skogspolitik.
Syftet är att vitryggen ska nå en gynnsam bevarandestatus, det vill säga att arten ska bli livskraftig på lång sikt.
Restaurering av vitryggens livsmiljöer och arbetet med att försöka bevara lövskog som arten behöver sker i samverkan med flera länsstyrelser, skogsägare och skogsbolag. Hittills har bland andra Bergvik Skog, Sveaskog, Stora Enso, Billerud Korsnäs och Karlstad stift engagerat sig i projektet.
År 1995 inleddes ett samarbete med djurparken Nordens Ark för att bedriva avel av vitryggig hackspett och sedan 2016 är även Skansen och Järvzoo med i avelsarbetet.
Ideella insatser utgör också stor vikt för projektet. Arbetet i projektet organiseras i ett nätverk av engagerade personer som tillsammans kartlägger fågelns livsmiljöer, tar reda på hur många fåglar det finns, stödutfodrar och informerar markägare, myndigheter och allmänhet. Genom projektet utbyts också kunskap och erfarenheter med organisationer som arbetar med vitryggig hackspett i Norge, Finland och Lettland.
Källa: Naturskyddsföreningen
