Vår civilisation och vårt liv på jorden hotas. Vi är redan djupt inne i klimatkrisen, och den är mycket allvarligare än coronakrisen. Vi bör utlysa klimatnödläge för att få mer gjort av det som måste göras. skriver Pia Björstrand, Frida Berry Eklund, Jonas Bane, Robin Holmberg, Maria Soxbo, Emma Sundh, Tove Ahlström, Leo Calandrella Rudberg och Rafael Altez.
DEBATT Alarmklockorna ringer allt högre. Den senaste IPCC-rapporten är tydlig; vår civilisation och stora delar av livet på jorden riskeras om vi inte genomför omvälvande minskningar av utsläppen, så snart det bara går. Världen över brinner enorma arealer av skogar. Samtidigt, i andra delar av världen, dör människor av extrema översvämningar.
Vi är djupt inne i klimatkrisen – en kris som riskerar att döda och skada människor, djur och egendom i en skala som vida överstiger Coronakrisen. En kris som hade kunnat undvikas om politiker hade lyssnat på forskningen i tid. Just nu spelar vi rysk roulette med hela vår framtid. Det får inte fortsätta. Nya rapporter visar att ingen går säker när klimatet destabiliseras.
Precis som under coronakrisen behöver akuta nödåtgärder vidtas. Våra politiker måste visa vägen och ge oss en chans att överleva som civilisation. Vi behöver gå från att sätta mål 20 år framåt till att agera här och nu. Ju snabbare vi minskar utsläppen desto större chans har vi att begränsa skadorna. Det här är inget som bara kan sopas under mattan; klimatkrisen hotar hela vår existens. Vi som undertecknar detta kräver förändring. Vi kräver att Sverige utlyser klimatnödläge och agerar därefter. Det finns inte längre något utrymme för att förhala omställningen.
Att utlysa klimatnödläge innebär att regering och riksdag måste ta till akuta åtgärder för att minska utsläppen. Detta nödläge behöver motsvara ett ökat beredskapsläge, där vi på alla samhällsnivåer snabbt kan genomföra de klimatåtgärder som krävs, mobilisera nödvändiga resurser och undanröja hinder för dessa. För att kunna göra det behövs en nationell koldioxidbudget som får högsta prioritet. Fysiken bryr sig inte om vackra ord eller statistik; det enda som räknas är konkret handling.
Klimatnödläget bör ses som ett effektiviserande verktyg för att vidta följande åtgärder omedelbart:
• Klimatskadliga subventioner fasas ut.
• Satsa på ökad cykel- och kollektivtrafik för att minska utsläppen från biltransporter.
• Stoppa all statlig nyfinansiering av fossila verksamheter och divestera från nuvarande fossilt ägande i stat, myndigheter och statliga bolag.
• Förbud mot försäljning av bilar med förbränningsmotor senast 2025 samt att trafikplaneringen utgår från minskad vägtrafik.
• Avsluta alla stora projekt som kommer att leda till högre klimatutsläpp, såsom expansioner eller nybyggnationer av flygplatser, nya motorvägar och annan infrastruktur för fossil energi.
• Storsatsa på förnybar energi och cirkulär ekonomi
• Genomför åtgärder för minskade konsumtionsbaserade utsläpp.
• Skydda och restaurera skogar och våtmarker så de blir kolsänkor.
• Prioritera utsläppsminskningar inom samtliga myndigheter och departement.
• Inför en nationell klimatbudget med minst 10 procents obligatoriska utsläppsminskningar per år och prioritera detta framför ekonomiska hänsyn.
Många har under de senaste åren deltagit i och känt hopp tack vare de klimatstrejker som har inletts på Greta Thunbergs initiativ. Ett initiativ som resulterat i att ungdomar världen över själva visat vad ledarskap faktiskt innebär. Nu är det dags att vi vuxna växer upp och visar att vi lärt av de unga. Nu är det vår tur att ta ansvar för framtiden.
