Redan före pandemin använde många boende i Sofia munskydd så fort de gick hemifrån – även om det bara var för att rasta hunden. Tät biltrafik i kombination med att många hushåll fortfarande eldar med ved eller kol har bidragit till att den bulgariska huvudstaden på vintrarna brukar rankas som en av de värst förorenade i världen.

– När du tittar ner på staden från Vitoshaberget påminner den om en gråaktig smutssjö som gör att man tvekar inför tanken på att gå tillbaka dit ner, sade en 39-årig Sofiabo till nyhetsbyrån AFP när smoggen var som värst.

Andra europeiska huvudstäder som Belgrad, Sarajevo och Skopje finns även de med på listan över de smutsigaste i världen på vinterhalvåret. För även om utsläppen av de flesta luftföroreningar sjönk i stora delar av Europa 2010-2017 är luftkvaliteten på Balkan och i Centralasien fortsatt mycket dålig, enligt en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet och FN:s miljöprogram UNEP.

Halkar efter

Det finns en tydlig och ökande skillnad i utsläpp mellan länder som är med i EU och de som inte är det, enligt Stefan Åström som är forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

– Det skapar ett problem för miljörättvisan, säger han till TT.

– De halkar också efter i insatserna för att minska utsläppen. Det tas initiativ för att få renare luft men det går inte tillräckligt snabbt.

I vissa europeiska länder har utsläppen från el- och värmeproduktion samt industrin minskat med upp till 20 procent sedan 2010, vilket bland annat kan förklaras av omställningen av energisystemen. Dessutom har utsläppen från trafiken minskat tack vare nya tekniker för att rena avgaser från bilar.

I sydöstra Europa har utvecklingen gått i motsatt riktning med en ökning av trafikutsläppen med 40 procent. På västra Balkan använder även över 60 procent av befolkningen kol och ved för att värma upp sina hem.

– Utsläppstrenderna i Europa går åt olika håll, konstaterar Åström.

Men samtliga länder måste göra mer åt jordbruksindustrins utsläpp av ammoniak. De minskar inte tillräckligt fort och det gäller hela Europa.

– Föroreningarna bidrar till att vi dör tidigare än vad vi skulle vilja. Nya hälsoeffekter upptäcks hela tiden, som kopplingar till demens och prematur födsel.

–I förhandlingar och diskussioner om hur klimatförändringarna ska kunna bromsas läggs sällan särskilt stort fokus på problemet med luftföroreningar, enligt Åström.

Beroende på typ av förorening kan luftföroreningar göra så att den globala uppvärmningen går långsammare eller snabbare, säger han.

– Vi har redan blivit av med de flesta kylande partiklar så det är mest värmande föroreningar kvar. Det betyder att många av de klimatåtgärder som diskuteras även kommer att minska värmande utsläpp av luftföroreningar, dessutom med en bonus för luft och hälsa.

"Nära problem"

En orsak till att luftföroreningarna inte får mer uppmärksamhet tror Åström kan vara att de upplevs vara ett avlägset problem eftersom luften i väst har blivit allt bättre.

– Sverige är absolut ett av de länder som är bäst i klassen i sammanhanget, men svenska luftföroreningar tar sig ändå ut över hela Europa och tvärtom, säger han.

– Och den dåliga luften finns mycket närmare än vad man kan tro när man läser tidningar, som främst lyfter fram problemen i Indien och Kina. Många svenskar kommer från Balkan och har familj där, så det är ett nära problem på många sätt.

Sofia Eriksson/TT