Ett pris på metangas som ökat med omkring 500 procent bara på ett år sänder just nu chockvågor runtom i Europa. I många sydeuropeiska länder har många hushåll redan fått en dramatisk ökning i sina el- och värmekostnader. I nästa vecka kommer EU-parlamentet att diskutera möjligheten att mildra effekterna med hjälp av en ny fond.
Att gaspriserna ökat kraftigt den senaste tiden är svårt att undvika, åtminstone på de flesta håll i Europa, där gasberoendet är större än i Sverige, som har en nästan fossilfri energimix. Priserna har ökat med omkring 500 procent det senaste året, visar siffror som Bloomberg tagit del av, och det börjar nu synas också i konsumentledet. I länder som Italien, Spanien, Frankrike och Polen har privathushållens energiräkningar redan ökat kraftigt.
I Italien har ministern för ekologisk omställning, Roberto Cingolani, varnat för en höjning på 40 procent de närmaste månaderna och just nu diskuteras det för fullt vilka åtgärder som regeringen kan ta för att mildra effekterna för de med svagast ekonomi. I Frankrike har man redan utlovat en engångsutbetalning på 100 euro till 5,8 miljoner låginkomsthushåll och i Spanien har regeringen utlovat att med subventioner få ner priserna till 2018 års nivå, rapporterar Euronews.
Ny EU-fond ska diskuteras
Samtidigt har Spanien uppmanat EU att ta fram en policy för att kunna hantera liknande prishöjningar framöver. Och på onsdag i nästa vecka kommer EU-parlamentet att diskutera vad man på europeisk nivå kan göra för att mildra effekterna av prisökningarna. EU-kommissionen har tidigare meddelat att intäkterna från EU:s handel med utsläppsrättigheter, ETS, skulle kunna användas till detta och föreslår att det skapas en social klimatfond på över 700 miljarder kronor, som skulle finansiera inte bara investeringar som att bygga laddstolpar, installera solpaneler och värmepumpar utan också ge stöd till hushåll som drabbas av prishöjningarna.
Men vänsterpartiet är det enda svenska partiet som stöder förslaget. Jens Holm (V) säger till Sveriges radio att fonden är nödvändig:
– Vi måste få med oss hela samhället. Vi tycker det är väldigt viktigt att vi kan göra stora investeringar, i kollektivtrafiken, i allt som ställer om och i synnerhet att de här investeringarna ska nå de människor som har minst plånbok.
Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz menar istället att det redan finns tillräckligt med fonder i Europa för att klara klimatomställningen.
– Det är inte svenska skattebetalare som ska stå för notan i de andra länderna, sade hon till Sveriges radio.
Flera bidragande orsaker
Vad som ligger bakom den kraftiga prisökningen finns det olika förklaringar och åsikter om.
– Det här handlar om en kraftig efterfrågan på energi när vi kommer ut ur de restriktioner som pandemin innebär, i kombination med en minskad gasförsörjning på den globala marknaden”, säger Tim Gore, chef för programmet Low Carbon and Circular Economy vid institutet för europeisk miljöpolitik (IEEP), till Euronews.
Han fortsätter:
– Sedan finns det andra faktorer som förvärrar problemet, särskilt i Europa. Vi har lyckats få kol från nätet, och det råkar sammanfalla med en period nyligen där vindkraften har varit lägre på grund av vädret.
I bland annat Spanien, där många hushåll värms upp av just gas, har det hörts en helt annan debatt, där man istället skyller de ökande priserna på EU:s utsläppshandel.
EU-parlamentariker Jacop Dalunde ser detta som problematiskt och inte korrekt.
– Så klart det finns en marginell påverkan av utsläppshandeln. Men det stora skälet är ökad efterfrågan på gas i Asien, vilket gör att producenter av gas möter större efterfrågan på sina produkter och kan ta ut ett större pris. Så när icke-europeiska gasproducenter, i Nordafrika och Ryssland exempelvis, överväger: ska vi sälja vår gas till Europa eller till Asien, så har man större efterfrågan på sina produkter och kan därmed ta ut ett markant högre priser.
Det är det som är den stora orsaken till de ökade gaspriserna i Europa, menar han. Bara en femtedel har med EU:s utsläppshandel att göra, konstaterar han, något som även konstaterats av flera andra bedömare, bland annat Sarah Brown, elecricitetsmarknadsanalytiker på tankesmedjan Ember, som Deutsche Welle intervjuat.
Ryssland anklagas för marknadsmanipulation
Den senaste vinterns kyla och sommarens extremvärme har också gjort att behovet av elektricitet och gas ökat och att gasreserverna i Europa ligger på betydligt lägre nivåer än förra året, mellan 15-18 procent. Med andra ord är utgångsläget inför vintern inte de ljusaste, och blir det en kall vinter kan läget förvärras ytterligare, enligt många bedömare.
Samtidigt har ryska gasbolaget Gazprom meddelat att de inte kommer öka leveranserna till Europa. Detta har kritiserats av bland annat flera EU-parlamentariker, som skrivit ett öppet brev till EU-kommissionen om att utreda om det finns en avsiktlig marknadsmanipulation bakom. Det finns en oro att Ryssland vill utnyttja situationen som uppstått för att snabbt få igenom ett godkännande av gasledningen mellan Ryssland och Tyskland, Nordstream 2, som blev färdigställd i september, men ännu inte fått ett godkännande för att börja användas.
Gasledningsprojektet har kritiserats från många håll, bland annat för att det ökar Europas beroende av fossila bränslen och samtidigt ger Ryssland ett ökat geopolitiskt inflytande.
"Måste skynda på klimatomställningen"
Under onsdagens diskussion i EU-parlamentet kommer också representanter från EU-kommissionen delta och göra ett uttalande.
Prisökningarna sätter nu Europas klimatpolitik och utsläppshandel i rampljuset. EU-parlamentariker Emma Weisner (C), som också är ansvarig förhandlare för liberala gruppen i utsläppshandeln i miljöutskottet, sade under presskonferensen att hon sett hur röster höjts från flera håll, över det politiska spektrat och tvärs över Europa, för att bromsa arbetet med att skärpa utsläppshandeln. Något hon kommer att jobba för inte ska bli verklighet:
– Det är en olycklig tajming, att nu när vi fått kommissionens förslag för att höja klimatambitionerna så är det en brinnande energiprisdebatt som sker just nu i Europa till följd av vårt naturgasberoende.
Hon fortsätter:
– Energiprisdebatten visar oss snarare att vi måste skynda på klimatomställningen och skynda på omställningen från det fossila snarare än att låsa fast oss vid det fossila ännu, ännu mer. Det visar på behovet av Fit for 55 (kommissionens lagstiftningsförslag för att minska växthusgasutsläppen inom EU med 55 procent till 2030, reds anm.) och behovet av ett stärkt utsläppshandel snarare än att backa från klimatambitionerna.
