Frontex, den Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, verksamhet har hamnat under lupp. Sedan i somras har flera medier rapporterat om missförhållanden som olagliga deportationer och trakasserier. Både EU:s antikorruptionsmyndighet, OLAF, och EU-parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter, LIBE, har inlett utredningar av Frontex. Dessutom har de två juridiska organisationerna Front-Lex och Legal Centre Lesvos har lämnat in en ansökan om att Frontex uppdrag omedelbart ska pausas eller avslutas i Egeiska havet mellan Grekland och Turkiet. Om inte åtgärder vidtas kan EU-domstolen ta upp frågan.

Frontex chef Fabrice Leggeri har gång på gång nekat till att hans myndighet skulle vara involverade i de brott den anklagas för – något som lett till krav på hans avgång från flera EU-parlamentariker.

EU-kommissionen har å sin sida markerat mot Frontex, men ännu inte krävt hans avgång – något som flera EU-parlamentariker gjort som en konsekvens av de anklagelser som Leggeri gång på gång nekat till. Men tonen från Ylva Johansson, EU:s kommissionär med ansvar för migration och inrikesfrågor, har på senare tiden hårdnat. Johansson har inför flera EU-parlamentariker kritiserat Leggeri – något hon tidigare inte gjort öppet, även om hon sagt att Frontex verksamhet måste ses över.

– Frontex snabba tillväxt är en utmaning som är hanterbar och inte anledningen till bristerna, sa Ylva Johansson nyligen i Bryssel, enligt Politico.

Frontex ska de kommande åren växa kraftigt och antalet gränsvakter ska år 2027 vara 10 000, vilket är en mångdubbel ökning från idag. Enligt Ylva Johansson beror inte de brister som myndigheten anklagas för på den snabba tillväxten – utan på myndighetens motvilja att efterleva de regler som finns.

Men i ljuset av de bevis på brott mot flyktingars mänskliga rättigheter och andra missförhållanden är Frontex utökade roll något som flitigt ifrågasätts av flera politiker i EU-parlamentet. Svenska Malin Björk (V), som sitter med i parlamentets utskott för för medborgerliga fri- och rättigheter, LIBE, är en av dem.

– Vi i vänstern tycker det är helt fel att bygga murar. Det går hand i handske med att den politik EU för – det är inte så konstigt att det här blir bortom demokratisk kontroll. Frontex har blivit det monster vi varnade för. Det bäddar för människorättsbrott och den typ av brutalitet som vi har sett utvecklas på gränserna de senaste åren. Frontex har ett väldigt specifikt uppdrag – att skydda gränsen – och snart ska de ha 10 000 beväpnade gränsvakter, säger Malin Björk till Syre.

Bred majoritet bakom granskning

I arbetsgruppen som LIBE-utskottet tillsatt för att granska Frontex sitter det två EU-parlamentariker från varje politisk grupp i parlamentet. Det innebär att det är en bred politisk majoritet bakom beslutet att utreda myndigheten. Under de första fyra månaderna kommer fokus ligga på att samla in så mycket bevis och information som möjligt.

– Frontex är den myndighet som ska verkställa EU:s gränspolitik. Helhetsbilden som man får fram just nu är en bild av en dysfunktionell myndighet, men också en farlig utveckling av EU:s gränspolitik. Det är väldigt välkommet att strålkastarljuset riktas mot Frontex, säger Malin Björk, och tillägger:

– LIBE:s  titta på hur Frontex respekterar grundläggande rättigheter och på vilka sätt man varit involverade i pushbacks i exempelvis Ungern. Men vi kommer också se på hur Frontex fungerar internt.

Hon menar att ett stort problem är bristen på transparens. Det är svårt för en utomstående att ta del av hur Frontex fungerar internt.

– Det är väldigt svårt att få info från Frontex. Vi kommer nu göra allt för att få svar, säger Björk.

Malin Björk menar att missförhållandena och de brott som Frontex anklagas för är ett symptom på EU:s gränspolitik. Hon är en av de EU-parlamentariker som ställer sig bakom kravet på Leggeris avgång, samtidigt som det inte kommer lösa allt.

– Jag tror att Leggeri kommer ryka förr eller senare men det kommer inte lösa allt, man måste också se över hela denna politik som leder till övergrepp och rättsvidrighet. En del inom EU tycker det är ett rimligt sätt att försvara gränser på. Men man kan inte begå olagligheter och brott mot mänskliga rättigheter vid gränsen och sen förvänta sig sen att vi kan upprätthålla dessa rättigheter gäller inom EU, säger hon.

Förändrad gränspolitik

De senaste åren har EU:s gränspolitik förändrats. Från att vara öppet och välkomnande – till stängda gränser, taggtrådsstängsel och allt fler samarbeten med tredje länder utanför EU. För att kunna hålla dörren stängd krävs vapen, databaser, taggtråd och drönare.

Anklagelserna mot Frontex handlar inte bara om olagliga deportationer, vilket utgör ett brott mot mänskliga rättigheter, utan också om andra missförhållanden. Bland annat så har Frontex bjudit in lobbyister från stora vapenföretag som Glock och företag som arbetar med militär teknologi. EU har sedan 2011 haft ett register över lobbyister för att öka transparensen. Tanken är att det genom registret ska gå att se, eller lista ut, vem som påverkar europeisk politik. Kruxet är att det inte är ett tvång för företag att registrera sig. Frontex sa 2018, som svar på en fråga från en parlamentariker, att de bara träffar registrerade lobbyister eller företag. Men enligt de dokument som ligger till grund för granskningen frontexfiles.eu var 72 procent av lobbyisterna på mötena 2018 och 2019 inte registrerade i EU:s transparensregister.

Frontex har nekat till att de haft möten med lobbyister och menar att de ”industridagar” som myndigheten arrangerar gör det möjligt för dem att lära sig om ny teknologi och innovationer för gränsskydd. Men enligt de kataloger och presentationer som journalisterna bakom granskningen tagit del av har företag som deltagit i mötena försökt påverka EU:s politik, och en del förslag har redan förverkligats.

Mellan 2017 och 2019 deltog 108 representanter från privata företag, 15 universitet, 10 tankesmedjor och en icke-statlig organisation i de totalt 16 mötena som hölls. Inte en enda representant från en människorättsorganisation fanns närvarande vid något tillfälle under de här tre åren, enligt frontexfiles.eu där granskningen publicerats. Skjutvapen, ammunition, drönare, övervakningsutrustning och databaser för att lagra biometrisk information finns bland de produkter som presenterades för Frontex i kataloger och via Power Point.

– Frontex träffar inte lobbyister. Vi bjuder in företagsrepresentanter till våra ”industridagar”, där gränsvakter får möjligheten att ta del av nya tekniker och innovationer inom gränsskyddsområdet, svarade en talesperson för Frontex tidningen ZDF Magazin Royale.

I Sverige har det varit relativt tyst om vad som pågår inom Frontex, trots att man deltar i verksamheten. Om flera medlemsstater i EU börjar dra in sitt stöd skulle det kunna ha stor påverkan, enligt Malin Björk.

– Sverige borde pausa sina insatser i Frontex till alla olagligheter och anklagelser har retts ut, säger hon.

Texten är korrigerad  på ett ställe i efterhand med att Frontex är EU:s gemensamma gräns- och kustbevakningsbyrå.