Just nu pågår ett flertal spionthrillers i verkliga livet, minst lika rafflande som den hyllade serien Snabba cash. En av dem kretsar runt grundaren av världens största piratsajt för vetenskapliga artiklar och forskning, Sci-hub.

Alexandra Elbakyan, en programmerare från Kazakhstan, startade sajten 2011, med argumentet att vetenskap ska vara tillgänglig för alla, inte inlåst bakom betalväggar. Nu, tio år senare, finns över 85 miljoner forskningsrapporter och böcker tillgängliga för gratis nedladdning av hundratusentals dagliga användare.

Eller, fanns. I skrivande stund är Sci-hubs framtid nämligen oviss, och grundaren försvunnen. Alexandra gick under jorden redan för fem år sedan, för att fly stämningar för upphovsrättsbrott med böter i miljondollarklassen. December 2019 började amerikanska justitiedepartementet utreda henne för misstankar för att ha läckt försvarshemligheter till rysk underrättelsetjänst, något hon själv förnekade.

I början av maj tweetade hon att FBI fått tillgång till hennes Applekonton. Sedan blev hennes Twitter tyst.

Samtidigt började användare på Reddits underforum r/Datahoarders säkerhetskopiera allt innehåll i förberedelse för att Sci-hub skulle plockas bort från nätet. Forumet har tidigare genomfört aktioner för att, med sina egna ord, ”rädda” vetenskapligt material för att göra det tillgängligt för alla. De såg bland annat till att forskning som rörde covid-19 blev allmän egendom, genom en kombination av piratuppladdningar och en namninsamling som slutligen fick förlag att låsa upp 32 000 artiklar om viruset.

Det är lätt att förstå deras, och Alexandras, bevekelsegrunder. Att förlag låser in materialet påverkar inte bara privatpersoner eller studenter som vill fördjupa sig i ett specifikt ämne, utan även forskningsinstitutionerna själva. Svenska lärosäten spenderar i dag en halv miljard för tillgång till förlagskataloger, men råkar en artikel du behöver för ditt arbete – eller till och med en av dina egna artiklar – publiceras av en akademisk tidskrift ditt universitet inte har en prenumeration på, måste de köpas loss till styckpris.

I forskning, där underlaget kan bestå av en stor mängd tidigare studier, blir det snabbt en budgetfråga. En avvägning mellan att ta del av ett så komplett underlag som möjligt, eller hålla kostnaderna nere med potentiellt försämrat resultat för utvecklingen. Samma problem drabbar journalister och lagstiftare som behöver tillgång till informationen för att förmedla korrekt kunskap till allmänheten eller fatta rätt beslut.

Marknaden domineras i dag av tre stora förlag. Trots att de publicerar verk som till stor del framställts med hjälp av offentliga medel, tar de ut hutlösa priser av läsare. Förlaget Elsevier, som också stämt Sci-hub, är ett av dem. De rapporterar en vinstmarginal på närmare 40 procent – nästan fyra gånger högre än snittet för förlagsverksamhet.

Fri tillgång till den vetenskap vi alla gemensamt finansierar via skattsedeln är således större än bara frågan om upphovsrätt. Det handlar om utveckling, demokrati och rättvisa. Saker väl värda att slåss för.