”Det duger inte med fantasier om fritidsgårdar”. Den formuleringen i en debattartikel om brottslighet för en tid sedan fick möjligen en och annan miljöpartist av den äldre skolan att kippa efter andan. Och det är inte bara frågan om ett lite tuffare sätt uttrycka sig, rättspolitiken ska få en ny inriktning om Märta Stenevi får bestämma.

– Jag känner starkt för de barn som riskerar att hamna i kriminalitet, men vi kan inte behandla de vuxna som redan skjuter, spränger och våldtar som om de vore barn. Vår huvudingång är att brotten inte ska begås. Det kan bara det förebyggande arbetet åstadkomma, men vi har också en kriminalitet som pågår här och nu, säger hon.

I dagens debatt talar många om hårdare tag i termer av längre straff och ökade polisbefogenheter som visitationszoner där människor kan visiteras utan brottsmisstanke. De har fel, anser Märta Stenevi. Men också Miljöpartiet behöver ge bättre svar på hur man bekämpar brottslighet, tycker hon. Inte minst vill hon se fler poliser som utreder för att fler brott ska klaras upp.

– Att som Moderaterna skrika på dubbelt så långa straff för gängkriminalitet har en oerhört liten avskräckande effekt. Vad som däremot skulle avskräcka är om vi kunde dubbla risken att åka fast, säger Märta Stenevi.

Ras i förtroendet för miljöpolitiken

Den 31 januari är det dags. Då väljer Miljöpartiet nytt språkrör på en extrakongress. Som valberedningens kandidat är den nuvarande partisekreteraren Märta Stenevi klar favorit, men fyra utmanare är med i striden. Om hon väl blir vald väntar en ännu större utmaning: att lyfta ett parti som kravlat runt riksdagsspärren i flera år. Märta Stenevis analys är partiet måste ha på fötterna på fler områden än miljö– och klimatpolitiken. Genom att utveckla politiken i andra frågor ska fler av dem som tycker miljöfrågorna är viktiga övertygas om att rösta grönt, är tanken.

Men långt ifrån alla tycker att Miljöpartiet är bäst ens i deras paradgren. 2014 tyckte sex av tio väljare att MP hade den bästa miljö– och klimatpolitiken, enligt Novus. I november 2020 bara drygt två av tio. Märta Stenevi tillstår att det inte räcker med att bredda sig, partiet måste också vässa miljö– och klimatpolitiken. Målet om nettonollutsläpp 2045 räcker inte, menar hon. Sverige behöver en koldioxidbudget som slår fast hur många ton koldioxid man har att röra sig med.

– Det kanske inte är en kioskvältare för väljarna, men desto viktigare för att kunna fatta andra beslut. Vi behöver en brantare kurva nedåt till nollutsläpp.

Att vara på kollisionskurs med stora delar av miljörörelsen ter sig som en mardröm för ett grönt parti. Det är fallet för Miljöpartiet i och med de stora satsningar på biobränslen partiet drivit igenom. Men Märta Stenevi vill inte ändra kursen, trots varningar om såväl biobränslens klimatpåverkan som ökad press på skogen och de arter som lever där.

– Att bruka skog är inte dåligt i sig, men vi kan inte öka uttaget ur skogen. Frågan blir då vad vi använder den till. Vi vill bygga betydligt mer i trä, då får vi också restprodukter som kan användas som biobränslen.

"Det måste rulla färre bilar på vägarna"

Biobränslen behövs för att att få bort de fossila bränslena från de bilar som redan finns, anser Märta Stenevi. Men för att skogsråvaran ska räcka till gäller det att prioritera, menar hon. I dag står fjärrvärmeverk för en betydligt större förbrukning av bioenergi än transportsektorn. Framöver hoppas hon att solenergi kommer användas i högre utsträckning för att driva fjärrvärmeverk. Samtidigt måste vi bränna mindre energi totalt sett, inte minst när vi förflyttar oss, enligt Märta Stenevi.

– Vi behöver ta i frågan om massbilismen. Det måste rulla färre bilar vägarna, inte minst i våra städer, om ekvationen ska gå ihop.

Social rättvisa har blivit ett begrepp på många miljöpartisters läppar. Märta Stenevi lyfter fram två områden som särskilt viktiga för att uppnå det: skolan och trygghetssystemen. 2013 landade partiet efter en het intern debatt i att vinstuttag i vård– och skolbolag ska stoppas. Sedan låg partiet lågt i debatten, medan Vänsterpartiet slogs mot vinsterna. Efter att Sverigedemokraterna svängt finns ett stort motstånd i riksdagen mot att röra skolkoncernernas vinster, men Märta Stenevi vill se en ny strid.

– Vi kan inte ha den kommersialisering vi ser i dag där barn är produkter och betyg är affärshemligheter. De pengar vi skjuter in i skolan måste gå till att ge barn utbildning.

Höjt försörjningsstöd – inte basinkomst

Under hösten utförsäkrades människor som varit sjuka under lång tid i covid-19. Efter stor uppmärksamhet i medierna lättade regeringen på reglerna i sjukförsäkringen, men Märta Stenevi tycker inte att det räcker. Hon anser att pandemin stärkt argumenten för partiets förslag om en sammanhållen arbetslivförsäkring som ger skydd vid både sjukdom och arbetslöshet.

– Vi ser en svarte petter-lek mellan a-kassa och försäkringskassa som gör att människor faller mellan stolarna.

Högre miniminivå på försörjningsstödet och höjt grundavdrag för att sänka skatten för dem med lägst inkomster är andra sätt att öka den ekonomiska tryggheten, anser Märta Stenevi. Men basinkomst tror hon inte på.

– Ett problem med den diskussionen är att man sällan definierar hur man skulle utforma ett sådant system. Om vi skulle ha en modell som snarare är ett slags medborgarbarnbidrag med några tusenlappar i månaden till alla så tror jag inte på det. Pengarna ska inte gå till dem som redan har höga inkomster. Vi ser en svarte petter-lek mellan a-kassa och försäkringskassa som gör att människor faller mellan stolarna.