Når biståndet dem som behöver det mest? Den frågan är ständigt aktuell i biståndsvärlden. Sveriges bistånd till Tanzania har ändrat inriktning de senaste åren efter kritik att de allra fattigaste inte nåddes. Nu visar utvärderingar på framgång när man ger kontantbidrag till kvinnor och barn.
Bistånd kan få väldigt olika effekt beroende på vem det betalas ut till och hur det villkoras. Sveriges bistånd till Tanzania går tillbaka till 60-talet, men har i perioder fått kritik. Bland annat kritiserade OECD i en rapport för fyra år sedan det svenska biståndet för att bara en liten del hjälpte de som var mest ekonomiskt utsatta. Samma år började Sida betala ut ett direkt bidrag till de allra fattigaste, riktat för att användas till skolavgifter, mat, bostad och till att skapa en egen försörjning.
Nu genomförs fas två av programmet, där Sida beräknar att omkring sju miljoner människor kommer att nås med ett kontantbidrag som kommer ligga på mellan 90 och 460 kronor i månaden. En utvärdering av den första fasen visar att det fungerar.
Fler barn går i skolan
– Utvärderingar visar att det fungerar, fler barn går i skolan och fler ungar har fått mat som gör att de mår bättre under hela livet, säger Ulf Källstig, chef för Afrikaenheten på Sida, till Svt.
Bland annat kunde man se att betydligt fler barn i åldrarna 5-13 år gick i skolan. Ingen skillnad kunde ses i åldrarna 14-19 år. Däremot gick antalet timmar barnarbete per vecka ner markant i hushållen: från 34 timmar i veckan till 14. Man kunde också se att 85 procent av pengarna gick till mat. Resten gick till kläder, transporter och telefonkostnader. En liten del gick till att utveckla småföretagande. Det är här Sida vill lägga större fokus de kommande åren.
Kan stimulera till mikroföretagande
– Det blir mer av att stimulera mikroföretagande, att kunna odla, skaffa hönor och getter, sälja mjölk och ägg, men också att delta i så kallade allmänna arbeten som gynnar byn, som att gräva en damm för fiskodling där vinsten delas, säger Ulf Källstig till Svt.
Olika kontantstödsprogram används numera på många håll i de länder som får bistånd. Även om det inte anses kunna lösa alla problem så visar utvärderingar på generellt positiva resultat.
– I de utvärderingar som gjorts kan man se att kontantbidrag påverkar utvecklingen på en bred front. Istället för att äta ett mål mat om dagen, äter familjerna två eller tre mål mat. De förbättrar sina hus, börjar spara pengar och investerar i sina odlingar eller i en liten affärsrörelse, säger Paul Quarles van Ufford, policychef på Unicef i Dar es Salaam, till nättidningen Utrikesmagasinet.
