Under sommaren 2019 undertecknade Stockholms universitet, som första svenska lärosäte, FN:s avtal om globala hållbarhetsmål för högre utbildning, Climate emergency letter. Det innebär bland annat att universitetet ska vara koldioxidneutralt till år 2040 samt att det ska mobilisera fler resurser för handlingsorienterad klimatforskning och utveckla miljö- och hållbarhetsutbildningar över disciplinära gränser.

Med utgångspunkt i dessa mål har universitetet nu beslutat om en ny klimatfärdplan, som syftar till att tydliggöra universitetets roll för en positiv samhällsutveckling och arbetet med att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling. Planen har ett bredare anslag än hållbarhetsmålen och tar exempelvis hänsyn till skrivningar och målformuleringar i det svenska klimatpolitiska ramverket, EU:s klimatlag och den europeiska gröna given.

– Min förhoppning är att klimatfärdplanen ska skapa en kompass och ge ett tydligt stöd för arbetet som är beroende av det stora engagemanget från hela universitetet. Jag önskar också att alla chefer, medarbetare och studenter tillsammans ska bidra till att Stockholms universitet framgent intar en ledande roll i den nödvändiga utvecklingen för det framtida klimatarbetet, i riktning mot ett mer hållbart och resurseffektivt samhälle, säger Astrid Söderbergh Widding i ett pressmeddelande.

Vill bidra till negativa utsläpp

Professor Magnus Breitholtz som är prefekt vid institutionen för miljövetenskap och ordförande i universitetets miljöråd, leder arbetsgruppen som har tagit fram klimatfärdplanen. Han berättar att arbetet innebär en hel del utmaningar, som att exempelvis hitta en fungerande modell för att mäta universitetets utsläpp.

– Vi känner ju till vilken typ av koldioxidutsläpp som sker från tjänsteresor och energianvändning, men vi har sämre koll på utsläpp som sker genom exempelvis konsumtionsvaror, arbetsdatorer och annat kontorsmaterial. En effektiv klimatstrategi kräver också en god förståelse för alla våra utsläpp, säger Magnus Breitholtz.

Inom ramen för arbetet undersöker man också möjligheterna att arbeta med ny teknik som bidrar till så kallade negativa utsläpp, vilket innebär att man aktivt minskar mängden koldioxid som redan finns i atmosfären sedan tidigare. Det primära målet är givetvis att minska de egna utsläppen från universitetsverksamheten, men Magnus Breitholtz tror att negativa utsläpp kommer att få ännu större fokus framöver. 

Den befintliga planen har ett primärt femårigt perspektiv och listar förslag till åtgärder för att uppnå målen. Den kommer troligtvis att uppdateras i takt med den tekniska utvecklingen och andra förändringar som kan komma att ske under de kommande tjugo åren.