Vårhändelser kommer tidigare och hösthändelser kommer senare. Det är en förenklad bild av hur klimatförändringarna påverkar naturens kalender. En ny studie som publicerats i Nature climate change nyanserar detta, och visar på stora variationer för olika arter, något som kan få stora konsekvenser för hela näringskedjor.
– Har du någonsin spelat Jenga – spelet där du skall bygga ett högt torn av träklossar staplade på varandra? Då har du samtidigt fått god kläm på de faror som nu hotar. Tänk dig vad som händer om du snabbt försöker förflytta ditt höga och mäktiga torn över bordet genom att trycka på det lägsta lagret av klossar. När de olika lagren rör sig framåt med lite olika hastighet kommer ditt torn först att vingla vådligt och sedan att ramla ihop. Då kan du i fantasin ersätta dina klossar med olika arter staplade ovanpå varandra, eftersom arterna livnär sig på de trofiska nivåerna under dem i näringsväven. Och det vi verkligen inte vill se är att de tornen ska rasa …
Det säger Tomas Roslin, professor i insektsekologi på SLU och en av de många författarna till studien som publicerats i Nature climate change, i ett pressmeddelande.
Mängder av data från före detta Sovjetunionen
I studien har hundratals forskare samlat in data från ett nyligen sammanställt arkiv över förändringar i naturens kalender. Under många decennier – i vissa fall ett helt sekel – har forskare gjort noggranna observationer i mer än 150 naturskyddsområden i före detta Sovjetunionen. Nu har alla dessa uppgifter sammanställts genom ett samarbete mellan mellan forskare och över 80 organisationer från Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Kirgizistan, Uzbekistan, Finland och Sverige.
En tidigare studie som också bygger på data från arkivet visade att djur och växter i olika områden reagerar mer olika på klimatvariationen än om de alla hade följt samma regler, det vill säga att lokala bestånd har anpassat sig till förhållandena i just deras livsmiljö.
Den nya studien tar vid där den andra slutade och visar på en variation med vissa mönster. Vårhändelser tenderar att inträffa tidigare, såsom islossningen, blomningen hos många växter och ankomsten av flera fågelarter. Hösthändelser såsom lövfällningen och när snön lägger sig tenderar att inträffa senare.
Förvirrande blandning av förändringar
Men det finns undantag från denna logik. Till exempel vaknar brunbjörnen senare på våren. Dessutom hittar man skillnader mellan kalla och varma platser. Det första vårregnet kommer numera senare i kalla regioner och tidigare i varma. Detsamma gäller för tallens första blomning och lärkans första sång.
En annan viktig upptäckt som studien gjort är att händelserna förskjuts olika snabbt beroende på var i näringskedjan de befinner sig. Hos växterna kommer förändringarna snabbare än för djuren högre upp i näringskedjorna, både när det gäller vår- och hösthändelser. Den allra snabbaste förändringen sker med rent fysiska faktorer som islossning och temperaturer. Med andra ord hänger organismerna inte med de snabba förändringarna i sin omgivning.
Dessutom kunde man se att tidpunkten för flera händelser hängde samman på en viss plats.
– En sammanhållande faktor är växelverkan mellan arterna. Organismsamhällen reagerar inte på klimatförändringar som en slumpmässig uppsättning olika arter som bara råkar vara på samma plats vid en viss tid. Tvärtom växelverkar dessa arter med varandra på många olika sätt, och det är därför hela organismsamhället svarar som en helhet. För att återkomma till det där tornet av klossar. Kanske kan vi säga att några av bitarna är sammanfogade med starkare eller svagare lim – och just de limfogarna kommer att påverka hur tornet svajar innan det faller, säger Tomas Roslin i pressmeddelandet.
