Gustav Asplund visste att en släkting på 1600-talet vittnade i de omfattande häxprocesserna i Ångermanland. Under arbetet med dokumentärserien ”Häxmorden” fann han sig en dag stå öga mot öga med en ättling till ett av släktingens många offer.
För något år sedan började Gustav Asplund, radioreporter- och producent, intressera sig för 1600-talets häxprocesser. Han insåg ganska fort hur lite han hade fått lära sig om processerna i skolan.
– Det började nere på kontinenten när den katolska kyrkan drabbades av en djävulsskräck. Kvinnosynen var inte den bästa och man menade att kvinnor var mer mottagliga för djävulen. Man var tvungen att stoppa ondskans inflytande, annars skulle världen gå under, säger han.
Skräcken spred sig mot slutet av 1600-talet till Sverige, där en blandning av gammal folktro, supermissväxt och bibeltexter som efter kyrkans giftermål med staten letat sig in i lagen resulterade i att hundratals kvinnor dömdes till döden för brottet att vara ”trollkvinnor”.
Offer eller angivare?
Snart insåg Gustav Asplund att en av de värsta häxprocesserna ägde rum i Torsåkers socken i Ångermanland – en plats som hans egen och likaså kollegan Moa Soltanian Magnussons släkt härstammar från. De bestämde sig för att gräva vidare och blandade in lite ”true crime”
Var deras släktingar offer eller angivare? I en släktbok hittade Gustav Asplund snart bevis på att en anfader, en blott nioårig pojke vid namn Jakob, hade varit med och pekat ut oskyldiga kvinnor som häxor.
– Det var många tankar just då, inte minst då jag har barn i den åldern. I dag vet vi ju hur barn fungerar, det finns ju flertalet rättsfall som visar att barn, när de pressas, säger vad de tror att vuxna vill höra.
Så en dag stod Gustav Asplund öga mot öga med Helena Bure Wijk, vars anmoder var en av kvinnorna som Jakob pekade ut som häxa. Men inte nog med det – kvinnan som han pekade ut var inte vem som helst; det var sin egen kusins dödsdom som Jakob beseglade.
Massakern på Bålberget
I ”Häxmorden” berättar Gustav Asplund och Moa Soltanian Magnusson historien om häxprocesserna, med fokus på händelserna i Torsåkers socken, som resulterade i att 71 kvinnor dömdes till döden och avrättades i vad som har liknats vid en massaker. Avrättningarna ägde rum på ett berg i trakten, känt som Bålberget eller Häxberget, och bevittnades av bygdens befolkning.
– Vår ingång är att liknande saker händer i dag. Kyrkan och alla som vittnade trodde att de gjorde rätt, att de räddade liv. Trump-supportrarna som i vintras stormade Kapitolium trodde också det, de trodde att de räddade demokratin. Sedan finns även ryktesspridningen och terrorn som många tyvärr har erfarenheter av från sociala medier.
Viktor Andersson/TT
Fakta: ”Häxmorden”
Journalisterna Moa Soltanian Magnusson och Gustavs Asplund, vars släkter härstammar från Torsåkers socken i Ångermanland, försöker i ”Häxmorden” ta reda på om deras släktingar var angivare eller offer under de omfattande häxprocesserna.
Serien består av åtta delar och sänds i P1 på tisdagar klockan 14.30. ”Häxmorden” finns även att lyssna på i appen SR Play eller på sverigesradio.se/haxmorden.
