TCO kräver att svenska myndigheter ska ställa arbetsrättsliga villkor vid offentliga upphandlingar även när det gäller upphandlingar av mindre ekonomiskt värde. Men det vill inte regeringen som avvisar TCO:s krav.
Sedan 2017 har statliga myndigheter varit skyldiga att just ställa arbetsrättsliga krav vid offentliga upphandlingar – krav på ”villkor avseende lön, semester och arbetstid, om det är behövligt och de går att fastställa” för att ”motverka oskäliga arbetsförhållanden och osund konkurrens”.
Samma år, 2017, tillsatte regeringen en utredning, Förenklingsutredningen, som hade till uppgift att förenkla regler vid offentlig upphandling under det så kallade tröskelvärdet, då regeringen ansåg regelverket ”vara svåröverskådlig och otymplig”. Tröskelvärdet är upphandlingar som ligger under cirka 7,7 miljoner kronor och inte omfattas av EU-reglerna.
2018 kom Förenklingsutredningen förslag som sedan gick ut på remiss och i förra veckan presenterade regeringen sitt förslag, proposition ”Ett förenklat upphandlingsregelverk”.
Där avvisas TCO:s krav på att arbetsrättsliga villkor även ska gälla vid offentliga upphandlingar av mindre ekonomiskt värde av regeringen och utan samma krav på arbetsrättsliga villkor som finns i EU:s regler.
Förenklingsutredningen
Civilminister Lena Micko hänvisar i ett mejlsvar till att Förenklingsutredningen inte hade i uppdrag att överväga om samma regler ska gälla även för upphandlingar under EU:s tröskelvärden.
”Därför saknades det tillräckligt underlag för att föreslå en sådan lagändring i den aktuella propositionen. Jag vill dock betona om att även om det inte finns något obligatoriskt krav så hindrar det dock inte myndigheter att välja att ställa sådana villkor.”
”Att stärka den sociala hållbarheten i upphandlingsregelverket är en viktig fråga för regeringen. Vi arbetar för närvarande med andra sätt att göra så att bland annat sådana aspekter ska beaktas i än högre grad inom ramen för offentliga upphandlingar än vad som sker i dag. Vi får återkomma om detta i närtid.”
Risk för ökad korruption
Fler remissinstanser än TCO har lämnat kritik mot utredningens förslag, till exempel Konkurrensverket, som i sitt remissvar skrev att ”flera av förslagen även kan öka risken för bland annat korruption i samband med upphandlingar”.
Sveriges myndigheter gör offentliga upphandlingar till ett värde av runt 800 miljarder kronor per år.
Lagändringarna föreslås av regeringen att träda i kraft den 1 februari 2022.
I propositionen föreslås bland annat:
– ett förenklat och mer flexibelt regelverk för upphandlingar under EU:s tröskelvärden
– att det nya regelverket även ska omfatta upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster, bland annat hälso- och sjukvård, socialtjänst och utbildning
– en särskild bestämmelse om dialog mellan en upphandlande organisation och anbudsgivare i en pågående upphandling.
– en ny möjlighet till direktupphandling i samband med överprövning i domstol.
– att direktupphandlingsgränserna för sociala tjänster och andra särskilda tjänster ska höjas upp till tröskelvärdena (cirka 7,7 miljoner kronor enligt lagen om offentlig upphandling).
– att upphandlingsdirektivens bestämmelser om möjligheten att reservera upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster för vissa organisationer, till exempel idéburna aktörer, ska genomföras fullt ut i lagarna.
– att upphandlande organisationer inte ska behöva efterannonsera upphandlingar under vissa belopp (700 000 kronor för lagen om offentlig upphandling).
Källa: Upphandlingsmyndigheten.se
