Farshid Jalalvand, forskare i klinisk mikrobiologi vid Lunds universitet, stämmer i stort in i den hårda kritik som coronakommissionen riktar mot ansvariga för hanteringen av pandemin.

TT: Vilken är den viktigaste kritiken?

– Det är senfärdigheten i myndigheternas svar. De avfärdade testning och smittspårning. Under första vågen ansåg de att vi inte behövde testa för att samhällsspridningen var så pass stor. Under sensommaren 2020 behövde man trots allt testa. Utan att förklara varför man ändrade sig. Det tar rapporten upp som kritik, säger Jalalvand

Det fick även konsekvenser för hanteringen, anser han.

– Vi visste inte hur stor spridningen var eller var vi skulle sätta in åtgärder. I skolor, på arbetsplatser, i hemmet, kollektivtrafiken eller i specifika områden eller yrkesgrupper. Det man såg var de som hamnade på sjukhus. De som inte var där hade man inte koll på.

Otydlig fördelning

Liksom coronakommissionen ser han förklaringar kring otydligheten i fördelningen av ansvaret mellan landets 21 regioner, regeringen och myndigheterna.

Sofia Rydgren Stale, ordförande för Sveriges läkarförbund, instämmer i att styrningen av sjukvården är ett problem. Det vill hon att makthavarna tar med sig från coronakommissionens rapport för att vara bättre förberedda vid framtida kriser.

– Vi har tydligt lyft fram att vi ser att staten behöver ta ansvar för styrning av hälso- och sjukvården. Nu är det 21 olika system. Man har tidigare sagt att beredskapen i regionerna är för dålig. Bara fem månader tidigare hade vi materialbrist vid byte av en leverantör, säger hon.

Coronakommissionen pekar ut personalen i vården som skälet till att omställningen trots problemen med styrningen klarade att ställa om och skala upp under första smittvågen våren 2020.

Läkare tog ansvar

– Man blir ändå stolt och glad att man så tydligt lyfts fram. Det visar vilket ansvar läkare klivit fram och tagit, samtidigt måste vi också säkra bättre förutsättningar för oss, säger Rydgren Stale.

Johan Styrud, överläkare på Danderyds sjukhus och ordförande för Stockholm läkarförening, hade väntat sig ännu skarpare ord.

– Jag tycker att de kommer med en berättigad kritik. Personligen tycker jag inte att det är helt förvånande, jag hade förväntat mig att det var ännu lite vassare. Sverige har haft bekymmer, säger han.

TT: Är det regeringen eller Folkhälsomyndigheten som förtjänar hårdare kritik?

– Bägge två hör ju ihop. De har lutat sig mot den andra i fråga om att ta ansvar.

Bekräftelse för sköterskor

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro skriver i en kommentar att ”det är en gedigen rapport” och att det inte går att ”nog understryka hur viktig vårdpersonalen varit i allt detta”.

”Det är våra medlemmar som fått detta att gå runt och de förtjänar nu uppskattning i både i form av ekonomiska resurser och god arbetsmiljö. Därför vill jag framhålla att sjukvården omedelbart måste få de resurser som behövs för att kunna beta av den uppskjutna vården och de köer som uppstått”, skriver Ribeiro.

Även fackförbundet Kommunal som organiserar undersköterskor förmedlar en känsla av bekräftelse från coronakommissionens sida.

”Medlemmarna i Kommunal får nu svart på vitt att villkoren var under all kritik, och att undersköterskor och vårdbiträden drabbades särskilt hårt. Men det räcker inte med kloka insikter. Nu måste välfärden rustas så att all personal får de förutsättningar och det skydd som behövs. Det är dags för bättre villkor”, skriver Kommunals vice ordförande Malin Ragnegård i en kommentar.