En dom från Svea hovrätt konstaterar att en dömd brottsling ska bedömas som minderårig om det inte är helt säkert att personen är vuxen. De egna, muntliga, uppgifterna ska enligt hovrätten väga lika tungt som en medicinsk åldersbedömning. Men för asylsökande gäller ofta det motsatta, skriver projektet Den onödiga flyktingkrisen som tagit del av domen.
Metoden för att medicinskt bestämma ålder har kritiserats hårt. Migrationsverket, liksom personal från Rättsmedicinalverket, är medvetna om att det inte finns något sätt att definitivt och hundraprocentigt kunna bestämma ålder på. Men trots det fortgår de medicinska åldersbedömningarna, vilka utgörs av en röntgen av visdomständer och knäled.
”Migrationsverket och migrationsdomstolarna kräver att de som registrerats som ensamkommande barn ska kunna bevisa att de är under 18, annars skrivs de upp i ålder och betraktas som vuxna”, enligt ett pressmeddelande från boken och projektet Den onödiga flyktingkrisen.
Används oftare för att fälla än fria
I en ny dom från Svea hovrätt konstaterar de att personens egna uppgifter om sin ålder ska väga lika tungt som den medicinska åldersbedömningen i de fall det är osäkert om en dömd brottsling är underårig eller inte. I brottmål ska personen dömas som minderårig om det inte är bevisat att personen är över 18 år gammal. I asylmål används åldersbedömningen oftare för att fälla än fria den sökande, i de fall där annan bevisning enligt Migrationsverket pekat på att personen fyllt 18.
Det är ofta afghanska ensamkommande som erbjuds möjligheten att göra medicinska åldersbedömningar efter att deras id-dokument, tazkira, underkänts. Migrationsverket menar att åldersbedömningen snarare är en hjälp för den asylsökande – eftersom de görs när annan bevisning, som ett uttalande från Socialtjänsten eller egna muntliga uppgifter, pekar på att hen är äldre än 18. Men domen från Svea hovrätt underkänner nu samma metod för bestämmande av en högre ålder i brottmål.
