Under pandemin ökade skillnaden mellan lönerna i Sverige. Hårdast drabbades de med lägst inkomst, visar Skatteverkets rapport, Hur har Covid-19-pandemin påverkat skatteintäkter och arbetsinkomster?.

Enligt Skatteverket hade klyftorna varit högre utan statens insatser som korttidsstöd och omställningsstöd.

Utan regeringens stödpaket hade genomsnittsfallet i arbetsinkomster varit nästan dubbelt så stort och ökningen i inkomstspridning hade varit mer än dubbelt så stor, eller 5—10 procent.” – Skatteverket

Men nästan alla har drabbats – i snitt fick alla 4–5 procent mindre pengar på lönekontot än månaderna före pandemin. De som redan före pandemin hade låg inkomst drabbades hårdast.

– Det är en känsligare grupp, har en lös anknytning från början, de flesta är unga, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, som är en av författarna till rapporten, till Sveriges Radio.

Privata sektorn mest drabbad

I undersökningen har Skatteverket tittat på löneinkomster, inte andra former av inkomster som a-kassa och försörjningsstöd.

Löntagare i privat sektor drabbades hårdare av lönesänkningar än löntagare i offentlig sektor och Skatteverket skrivet att ”hela den uppmätta inkomstsänkningen under pandemin kan hänföras till anställda i privat sektor”.

Kvinnor drabbades av större inkomstbortfall än män.

Skatteverkets rapport visar att pandemin även har påverkat skatteintäkterna. Där till exempel flygskatten minskade kraftigt under hela 2020 – mest under sommarmånaderna då minskningen var i det närmaste hundraprocentig.

Läs även: Bonusarna ökade rejält för de allra rikaste under pandemin