Rapporten ”Vill du ligga med mig då?”, som tagits fram av Funktionsrätt Sverige och RFSU, bygger på en kartläggning av den sexuella och reproduktiva hälsan hos personer med funktionsnedsättning och långvarig sjukdom. Det är den första som synliggör funktionsnedsatta personers sexualitet.

– Vi har följt Folkhälsomyndighetens kartläggning av sexuell och reproduktiv hälsa (SRHR2017) och tittat på hur det som kartlades ser ut hos personer med funktionsnedsättning. Just sexuellt våld har visat sig vara mycket mer förekommande hos personer med funktionsnedsättning än hos personer utan, säger Hanna Öfors, projektledare på Funktionsrätt Sverige.

Kartläggningen har gjorts i form av enkäter med 2 100 personer med funktionsnedsättning som kompletterats med djupintervjuer och detta har satts i relation till den forskning som finns på området.

Hotas till sex

Två av fem uppger att de haft sex efter påtryckning. Vidare uppger en femtedel att de blivit utsatta för – eller utsatta för försök – till sexuell handling genom våld eller hot om våld.

Samtidigt som sexuellt våld är vanligare hos personer med funktionsnedsättning uppger många att deras sexualitet osynliggörs och att de sällan uppfattas som sexuella personer. Tre av fem skattar sin sexuella hälsa som låg.

Det sexuella våldet och det sexuella osynliggörandet hänger också ihop, enligt Hanna Öfors.

– Om jag inte vet att min kropp är min då blir det ju svårare att säga nej om någon gör något med mig som jag inte vill. Osynliggörandet av att personer med funktionsnedsättning har en sexualitet leder därför till att vi blir lätta offer för förövare.

Svårt att värja sig

Hur utsatt en person är beror på vilken typ av funktionsnedsättning personen har. En person med neuropsykiatrisk diagnos eller intellektuell funktionsnedsättning kan ha problem med att läsa av intentioner hos andra och på det sättet värja sig mot sådant man inte vill vara med om. Det kan också leda till att man blir vilseledd eller lurad.

– Bland personer med intellektuell funktionsnedsättning finns det också berättelser om att man varnas av anhöriga eller på ett boende att man måste vara försiktig så att man inte blir utsatt för våld, vilket kan leda till att personer inte får uttrycka sin sexualitet på det sättet som man faktiskt själv vill och på ett positivt sätt.

Stigmatiserar sig själva

Allmänheten, politiker och den funktionsnedsatte själv behöver få en större kunskap om sexualitet hos personer med en funktionssättning.

Hanna Öfors är också noga med att rapporten inte bara ska handla om personer med funktionsnedsättning som utsatta. Man vill även att samhället ska börja se att funktionsnedsatta har en lust precis som alla andra – men inte samma självklara möjlighet att få den tillgodosedd.

Enligt rapporten uppger en majoritet att de inte får ut vad de vill av sin egen sexualitet. Genom att inte ha erkänts som sexuella personer är det lätt att bli sexuellt frustrerad och att lust blir något skamligt i stället för härligt, menar Hanna Öfors.

– Därför är det viktigt att alla, även personer med funktionsnedsättning, får tillgång till god sexualupplysning och ett bra bemötande i hälso- och sjukvården. För alla har ju rätt till en god sexuell hälsa.