Metazoa, eller flercelliga djur, kan ha levt för så länge sedan som 890 miljoner år. Det skulle placera djurlivets uppkomst hela 350 miljoner år längre tillbaka i tiden. Det är forskare i Kanada som har studerat stenprover från gamla rev och upptäckt tubformade strukturer, som liknar de fibrösa skelett som hornssvampar har.

Hornsvampar och badsvampar brukar kallas för tvättsvampar och är bland de äldsta kända fossilen, med fynd kända från kambrium. Deras skelett består av proteinet sponging eller kisel, vilka forskarna nu tycker sig kunna se i proverna.

Gruppen av horn- och kiselsvampar finns i många olika färger och former, med vissa arter som kan bli över en meter stora. Eftersom många arter kan bli väldigt gamla, över 500-1000 år, kan de ge information om klimatförändringar, temperaturer i havet och havets salthet över långa tidsspann.

Äldsta spåren

Om resultaten stämmer kan det vara det äldsta hittade fossilet av djur.

– Jag tycker det är ett väldigt intressant fynd, eftersom det är så radikalt mycket äldre än något vi har trott tidigare, men det måste till mer forskning innan man kan säga något säkert, säger Christian Skovstedt, biträdande enhetschef på avdelningen för paleobiologi vid Naturhistoriska riksmuséet, till Sveriges radio.

Forskarna konstaterar att det finns stora frågetecken kring om det faktiskt är möjligt att djurliv kunnat uppstå vid den här tiden. Dels ligger fynden innan det fanns tillräckligt med syre i atmosfären och i haven för vad man trott behövs för att uppehålla djurliv, dels kom det en större istid efteråt som frös ner hela planeten. De tidiga hornsvamparna skulle ha behövt klara av dessa och många andra svårigheter.