Vi slappnar kanske av, vi har inga tider att passa, vi behöver inte gå upp tidigt på morgonen. Många svenska uppger att de dricker mer – och oftare – på semestern.

Men varför dricker vi mer bara för att vi är lediga?

– Alkohol är ofta något som ingår i umgänge i Sverige, säger Anders Hammarberg, alkoholforskare vid Karolinska institutet.

– Och så är alkohol också tradition på något sätt. På Arlanda kan man se folk klockan sex på morgonen sitter och dricka öl bara för att man är ledig och ska flyga.

Förändrad debatt

Synen på alkohol i Sverige har förändrats över tid. Undersökningar visar att ungdomar i dag i större utsträckning än tidigare tackar nej till alkohol samtidigt som attityderna kring att dricka alkohol till vardags blivit mer tillåtande bland svenskar jämfört med för exempelvis 10 år sedan.

– Så det är lite dubbla signaler, säger Hammarberg, och fortsätter:

– Det som är positivt är att vi har ett lite annat debattklimat kring alkohol i dag.

För vissa människor är total avhållsamhet från alkohol det enda alternativet, att inte röra en droppe. För andra kan hjälp med att minska sin konsumtion vara en lösning.

Men metoder inriktade på att uppnå ett ”kontrollerat” drickande är kontroversiellt till viss del.

En förlegad bild

Anders Hammarberg menar att svensk beroendevård fortsatt är väldigt inställd på helnykterhet – något som han menar gör att man går miste om att hjälpa en stor grupp människor. Det behövs därför ett mer nyanserat sätt att se på behandling kring alkoholproblematik.

– De som är i beroendevården är inte representativa för den stora grupp med alkoholproblem eller beroende. Den gruppen har heller inte lika svåra problem som de som är i beroendevården.

Tröskeln har visserligen sänkts men fortfarande söker alldeles för få hjälp för alkoholproblem, menar Anders Hammarberg. Han tror även att en förlegad bild av beroendevården lever kvar hos många människor. Det i sin tur kan göra det svårare att våga ta steget mot hjälp.

– Många tror nog att beroendevården ser ut som den gjorde på 80-talet, att man åker på behandlingshem, är sjukskriven och borta från sin familj en månad typ – och det vill man inte vara med om. Det är ett skäl till att det stora behandlingsgapet uppstår.

Själv hålla koll

Hur vet man då om man har ett problem? Och dricker för mycket? Det går inte att svara på rak arm.

Men om man börjar fundera över om man kanske dricker för mycket så kan det vara bra att kolla sig själv. Att faktiskt, med papper och penna, skriva ner hur mycket alkohol man får i sig under ett antal veckor.

– Om man ligger på en konsumtion över 10 glas per vecka i flera veckor efter varandra så kan det finnas anledning att se upp litegrann då det finns en ökad risk för olika typer av skador, säger Anders Hammarberg.

När semestern tar vid, dagarna flyter samman och de sociala minglen blir allt fler är det lätt att antalet glas vin eller öl också ökar. Men även på sommaren är det viktigt med ramar för sin konsumtion, att sätta en gräns för mängden alkohol som man ska dricka, anser Hammarberg.

– Och det behöver man inte göra bara för att man har problem. Det gäller även vid en lågriskkonsumtion.

Alkohol ökar inte minst risken för leverskador och skador på andra inre organ. Även hjärnan och hjärtat påverkas. Däremot är det inte säkert att en hög alkoholkonsumtion alltid syns utåt, menar Hammarberg.

– Det är hälsosamt att dricka mindre helt enkelt.

Finns varningssignaler

Men att dricka lite mer alkohol under sin sommarledighet leder inte automatiskt till ett problem. Om man däremot efter semestern fortsätter i samma fotspår finns det anledning att ta sig en funderare.

Anders Hammarberg möter själv människor som behöver hjälp när sommaren är över.

– Semestern tog slut, men det gjorde inte semesterdrickandet. Det är en varningssignal. Man ska vara väldigt noga med hålla koll på det, om man inte lyckas återgå till vardagskonsumtion när sommaren är slut, säger han.