Ett kontor har ställts i ordning i Palm Beach och åtminstone ett mål är uppsatt: att hjälpa välvilligt inställda kongresspolitiker vid mellanårsvalet 2022. Men expresident Donald Trump är också hämndlysten, enligt medieuppgifter.
Högt upp på Trumps lista över personer han anser har gjort honom en otjänst finns delstaten Georgias guvernör Brian Kemp och högste valansvarige Brad Raffensperger. Detta eftersom de båda var med och certifierade den nuvarande presidenten Joe Bidens seger i sydstaten, skriver The New York Times.
Bådas mandatperioder löper ut 2022/23.
Den tredje högst rankade republikanen i representanthuset, Liz Cheney, finns också bland dem som Trump har ett horn i sidan till, enligt flera medier. Hon riktade uppmärksammad kritik mot Donald Trump efter kongresstormningen den 6 januari och röstade för riksrättsåtalet om uppvigling mot honom.
Stöd till Sanders
Exakt hur Donald Trump planerar att använda sitt inflytande mot dem han ogillar och för att lyfta andra är oklart. Han är fortfarande mycket populär inom Republikanerna men är avstängd från sociala medier som Twitter, Facebook och Youtube.
En aspirerande partikamrat har dock redan använt sig av hans stöd. Expresidentens tidigare pressekreterare Sarah Sanders lanserade i veckan sin kampanj för att bli guvernör i Arkansas och hon publicerade nästan genast ett skriftligt uttalande från Trump.
”Sarah Huckabee Sanders är en krigare som alltid kommer att kämpa för Arkansas invånare och göra vad som är rätt, inte vad som är politiskt korrekt”, löd det enligt tidskriften Newsweek.
Expresidenten skrev också att Sanders är tuff när det gäller gränsfrågan och brottsbekämpning samt att hon är för rätten att bära vapen.
Möte med minoritetsledaren
Och Trump utövar fortfarande dragningskraft på personer inom Republikanernas toppskikt. I torsdags fick han besök i Palm Beach av partiets minoritetsledare i representanthuset, Kevin McCarthy.
”I dag har president Trump åtagit sig att hjälpa republikaner i representanthuset och senaten inför 2022”, skriver McCarthy i ett uttalande.
”President Trumps popularitet har aldrig varit så stor som i dag och hans stöd betyder mer än kanske någon annans stöd någonsin”, fortsätter han.
McCarthy tog tidigare i januari visst avstånd från Trump, efter att hans anhängare stormat Kapitolium. Torsdagens förändrade tonläge illustreras av en bild från mötet där de båda männen står sida vid sida med breda leenden.
Siktar på segrar 2022
De senaste veckorna har intensiva spekulationer pågått i USA om vad som kan tänkas bli Donald Trumps nästa steg. Det har hetat att han planerar att starta en tv-show, en ny plattform för sociala medier eller kanske ett nytt parti.
Den sistnämnda idén ska han dock ha släppt, enligt tidningen The New York Times källor och den tidigare kampanjrådgivaren Jason Miller.
– Trump har klargjort att hans mål är att Republikanerna ska vinna tillbaka representanthuset och senaten 2022. Det finns inga initiativ utanför det som aktivt planeras i nuläget, säger Miller till nyhetskanalen Fox News.
Lägg därtill att Donald Trump, vars andra riksrättsrättegång väntas starta om drygt en vecka, meddelat att han kommer att ta det lugnt i några månader. Fälls han i riksrätten kan senaten rösta för att förbjuda honom från att hålla folkvalda positioner i framtiden. Eventuella besked om satsningar på presidentvalet 2024 kommer därför sannolikt först efter att rättegången är genomförd.
Nya kontor
Det har inte hindrat Trump från att öppna ett kontor i Palm Beach County på Floridas östkust, i närheten av den egna golfklubben och bostaden Mar-a-Lago. Därifrån ska hans korrespondens, uttalanden, framträdanden och andra officiella aktiviteter skötas, enligt ett uttalande.
Även hustrun Melania Trump har en ny arbetsplats i området. Hon tänker bland annat fortsätta driva initiativet Be Best som arbetar med barns hälsa, mot mobbning på internet och för barn som drabbats av opioidkrisen, rapporterar CNN.
Rättelse: I en tidigare version av texten fick Kevin McCarthy fel titel.
Bakgrund: Riksrätt och Donald Trump
Riksrättsrättegången mot expresident Donald Trump, hans andra, väntas inledas i senaten den 9 februari. Den enda punkten i åtalet lyder ”anstiftan till uppror”. Det syftar på hans felaktiga påståenden om fusk i det senaste presidentvalet och det tal Trump höll kort innan hans anhängare stormade kongressen den 6 januari.
Riksrättsförfarandet finns beskrivet i USA:s grundlag som trädde i kraft 1789. I den första artikelns andra sektion står att ”representanthuset ensamt har makt att ställa (någon) inför riksrätt”. I den tredje sektionen slås fast att enbart senaten har rätt att pröva sådana fall.
Vid sidan av presidenten kan högt uppsatta federala tjänstemän och domare ställas inför riksrätt. När det gäller presidenten kan denne avsättas av kongressen om han eller hon döms för ”förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser”.
Formella riksrättsanklagelser läggs således fram av representanthuset. För att kunna göra det krävs enkel majoritet i kammaren. För att döma och avsätta presidenten krävs sedan att två tredjedelar av senaten, överhuset, röstar för.
Donald Trump har ju dock redan avgått, därför har det tvistats om huruvida det är värt besväret att hålla riksrätt mot honom. Flera republikaner gör tumme ner. Vissa demokrater hävdar att det är viktigt av principskäl. I sammanhanget är det viktigt att senaten kan rösta igenom ett förbud mot att i framtiden inneha ett folkvalt ämbete, om expresidenten fälls.
Ingen president i USA har blivit avsatt genom riksrätt. Donald Trump (2019–20), Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset, men friades av senaten. I Richard Nixons fall 1974, efter Watergateskandalen, hade riksrättsprocessen inletts men han avgick innan anklagelsepunkterna hann röstas igenom.
Vid den förra riksrätten mot Donald Trump anklagades han för att ha pressat Ukrainas styre för att uppnå egen politisk vinning, anklagelser han friades från. Han är den ende i USA som ställts inför riksrätt två gånger och den ende president som ställts inför rätta efter att ha lämnat Vita huset.
Källor: USA:s grundlag, History.com, The New York Times, Findlaw.com, The New Yorker
