Läkemedelsmyndigheten EMA har nu godkänt tre vaccin mot covid-19: från Pfizer-Biontech, Moderna och Astra Zeneca.

– Det här utökar antalet vaccin som är tillgängliga för EU och EES-länder som alla kommer att hjälpa till för att få pandemin under kontroll och skydda medborgarna, säger EMA-chefen Emer Cooke på en webbsänd presskonferens från huvudkontoret i Amsterdam.

"Inget trollspö"

Hon konstaterar att inget av vaccinen är perfekt eller innehåller allt som önskas.

– Inget av dem är något magiskt trollspö i sig själv, men tillsammans är de verktyg och alternativ mot de olika delarna av sjukdomen, säger Cooke.

Även från det svensk-brittiska läkemedelsbolaget hörs glada ord. På en presskonferens framträder Astra Zeneas vd Pascal Soriot och professor Andrew Pollard från University of Oxford.

Soriot säger det är en viktig dag, då arbetet med att ta fram ett vaccin tillsammans med University of Oxford inleddes för bara för nio månader sedan.

– I dag vill vi koncentrera oss på godkännandet. Vi lämnar andra frågor till en annan dag, säger Soriot på frågan om kontraktsdispyten med EU.

– Vi har miljontals doser som vi är redo att skeppa till EU-länder de närmaste dagarna och veckorna, fortsätter Soirot.

Tidigare hade läkemedelsbolaget noterat fördelar med bolagets vaccin.

”Dagens rekommendation understryker värdet av Astra Zenecas covid-19-vaccin, som inte bara är effektivt utan också enkelt att dela ut och – allra viktigast – skyddar fullt ut mot svår sjukdom och sjukhusinläggningar”, sade Soriot i ett uttalande.

EMA sätter ingen övre åldersgräns i sin rekommendation, trots intensiva diskussioner om hur verksamt vaccinet är för personer över 65 år.

– Vad jag förstår är det ett säkert vaccin även för den gruppen, men att man fortfarande tittar på skyddseffekten och det finns inte lika mycket studier där, säger socialminister Lena Hallengren (S) till TT.

FHM myndigheter

I Tyskland har hälsominister Jens Spahn dock flaggat för att det kan bli aktuellt med att endast rekommendera vaccinet för personer under 65.

– Exakt hur det kommer att användas i Sverige får Folkhälsomyndigheten svara på och kommer att göra det inom kort. Jag kommer inte att göra det, säger Hallengren.

Beskedet kommer samtidigt som EU-kommissionen och Astra Zeneca fortsatt grälar om vad bolaget egentligen åtagit sig i sitt avtal med EU-kommissionen. Kontraktet har nu offentliggjorts, om än med viktiga delar överstrukna av sekretesskäl.

Bland annat heter det att Astra Zeneca ska göra så stora ansträngningar som möjligt inom rimlighetens gränser ”(best reasonable efforts)”. Exakt hur mycket som ska levereras när under 2020 och första kvartalet 2021 är dock överstruket.

Brittiska fabriker

En hel del av EU-kommissionens irritation mot Astra Zeneca har rått kring ett uttalande från vd Soriot om att brittiska leveranser går före eftersom Storbritannien skrev sitt kontrakt först och att leveranser från de brittiska fabrikerna bara kan ske ”i ett senare läge”.

I kontraktet är det emellertid klart uttryckt exakt var produktionen ska se för EU-kontraktet – och där ingår två brittiska fabriker.

EU-kommissionen poängterar också att Astra Zeneca i EU-kontraktet fastslår att det inte finns några andra åtaganden eller kontrakt som hindrar bolaget från att genomföra vad man lovat.

I Storbritannien säger samtidigt regeringen blankt nej till att offentliggöra sitt kontrakt med Astra Zeneca, med hänvisning till ”nationell säkerhet”.

Exportstopp

För att ytterligare sätta press på läkemedelsbolagen har EU-kommissionen utlyst ett webbmöte till på söndag då Ursula von der Leyen ska möta cheferna för alla de bolag som EU skrivit kontrakt med, däribland Pascal Soriot från Astra Zeneca.

Kommissionen har under fredagen också lagt fram ett formellt förslag om förhandsgranskning av vaccinexport från EU.

– Vi betalar för utveckling och produktion och nu väntar vi oss att bolagen levererar, säger finansansvarige viceordföranden Valdis Dombrovskis på en presskonferens i Bryssel.

Exportgranskningen ska gälla fram till slutet av mars och ge EU-länderna möjlighet att stoppa leveranser. Åtgärden har kritiserats och kallats för ren protektionism – även om EU-kommissionen hävdar att man bara är ute efter öppenhet när det gäller vart leveranserna går.

– Vi är inte i någon tävling mot något annat land, säger hälsokommissionären Stella Kyriakides.