Solen är jordens kraftigaste energikälla. En timma solstrålning räcker för att täcka hela världens energibehov för ett helt år. Men bara en väldigt liten del utnyttjas i dag till elproduktion med hjälp av solceller. Solceller har hyllats som framtiden för energiproduktion. Samtidigt beskylls de för oetiska produktionsförhållanden och användande av farliga ämnen. Syre förklarar solpaneler.
Så funkar det
Solceller är ofta byggda av grundämnet kisel, som är en halvledare med flera användbara egenskaper. En av dem är att man kan skapa en inbyggd spänning i materialet. Ljus kommer i form av fotoner som absorberas av halvledaren och aktiverar den att skicka iväg elektroner som på så sätt skapar en ström. Genom att koppla samman flera celler ökar man spänningen.
Tidigare var 60 eller 72 celler vanliga på större solpaneler men numera har flera tillverkare gått över till att använda halvceller vilket dubblar antalet och gör solpanelerna mindre känsliga för skuggning. För att man ska kunna utnyttja elen lagras den i batterier eller görs om till växelström och skickas ut i elsystemen.
Historisk upptäckt
Det var den amerikanske forskaren Russel Ohl (1898–1987) som av en slump upptäckte att kiselceller kunde omvandla solljus till elektricitet. När han lyste på en bit kisel med en ficklampa gav en voltmeter utslag. Den första solcellen som liknar dagens konstruerades vid Bells laboratorier i USA 1954. Upptäckten fick ett uppsving under rymdracet för att driva satelliter och rymdfarkoster. Under energikriser med höga priser på bensin har solcellerna sett ett ökat intresse. Trots att upptäckten har flera decennier på nacken är det först under de senaste tio åren som de har börjat att produceras i en massiv skala i Kina.
Förortens solfarmare
Från den i januari i år gäller ett nytt bidrag för solceller – det så kallade gröna skatteavdraget. Det innebär att man som privatperson från göra avdrag för investeringar i solenergi om 15 procent på solceller och 50 procent på solcellsbatterier direkt på fakturabeloppet (precis som andra rotavdrag). Det äldre bidraget för solpaneler fasas dock ut i år. Det är många som har valt att sätta upp solpaneler på sina tak med hjälp av stöden. En vanlig solcellsanläggning är på 5 kW–10 kW, tar upp mellan 25–60 kvadratmeter och får plats på de flesta villatak. Reglerna kring solproduktion är snåriga och olika elnätsleverantörer har olika grad av ersättning för överskottselen. Dessutom är solproduktionen avhängig av var i landet man bor och antalet soltimmar för platsen. Kruxet är att de flesta producerar som mest el under sommaren, men i Norden behöver vi mest el under vintern, därför väljer de flesta att också fortsätta vara anslutna till elnätet.
Framtiden är ljus och mörk
I Sverige kommer cirka 0,1 procent av energin från solenergi. Tekniken med solceller är fortfarande både dyr och ineffektiv, trots att priset har halverats de senaste åren. Effektiviteten har blivit bättre och andra generationens solpaneler använder andra material än kisel. Numera har man börjat att titta på lösningar där solcellerna redan är integrerade i byggnaderna, antingen i tak eller väggar. Elon Musk har lanserat Teslas soltak och batteribanker för att skapa en ny sorts infrastruktur. Ikea har också hoppat på tåget genom att erbjuda sina kunder olika solpanelsystem. Dock har även solen sina fläckar. Solpanelerna kräver fortfarande mycket energi vid tillverkningen och använder farliga ämnen. Bland annat har Ikea kritiserats för att använda kiselråvara från Xinjiangprovinsen i Kina, ett område där den kinesiska regimen anklagas för att förfölja och tvinga den muslimska minoriteten till tvångsarbete.
