Torsken i både Kattegatt och östra Östersjön är så utfiskad att det råder fiskestopp. I västra Östersjön har det ändå funnits en kvot att fiska. Men Tidningen Syre kan nu berätta att det vetenskapliga råd som kvoten delvis vilar på, överskattat torskbeståndet. ”Vi har haft vissa problem senaste tiden”, säger Max Cardinale, svensk representant i Internationella Havsforskningsrådet (ICES).
I ett nytt råd som publicerades i mitten av september råder ICES politikerna att kraftigt minska torskfisket i västra Östersjön. Rådet till ny kvot för 2022 är som Syre berättade igår historiskt lågt, efter en ny reviderad uppskattning av den totala vikten av alla lekmogna torskar (den så kallade biomassan) i havsområdet.
– Vårt råd är 700 ton torsk inklusive fritidsfiske, det har aldrig varit så litet, säger Max Cardinale.
Ett råd som är 88 procent lägre än i fjol. Tidigare har ICES råd vid flera tillfällen inte följts, vilket resulterat i högre fiskekvoter än vad som anses hållbart att fiska. Men de senaste åren har politikerna följt ICES råd för fångstkvoter, råd som om de efterlevs inte ska äventyra beståndets återhämtning. Ändå har fiskbeståndet fortsatt att minska, vilket förbryllat forskarna.
– Modellen har haft en tendens att överskatta den totala biomassan, så de betyder att även om man följt råden till 100 procent, kan man ändå ha fiskat för mycket, säger Max Cardinale.
Det låter allvarligt.
– Det är allvarligt, vi har haft problem med modellen. Den har reviderats men åter igen visat sig vara fel, senast i juni träffades vi för att fixa den.
Redan 2019 upptäckte forskarna att modellen tenderar att överskatta beståndet. En tendens som blev än tydligare i år. Det vill säga, myndigheterna har återkommande fattat beslut om kvoter på ett missvisande underlag. Därför släppte inte ICES råd för västra Östersjön i somras, då råden för de svenska havsområdena presenterades, utan väntade till mitten av september. Max Cardinale berättar att man använt tiden för att försöka förstå varför modellen, återkommande, överskattat beståndet i västra Östersjön.
– Den är väldigt robust vad gäller att peka ut trender, om det minskar eller ökar. Men när det kommer till att ange en absolut storlek på hur mycket som kan fiskas, blir det mycket mer komplicerat. Nu tror vi att vi fixat det men helt säkra kommer vi inte vara förrän om två-tre års tid, säger Max Cardinale.
"Det finns inget mönster"
Först då vet forskarna om så många torskar blivit lekmogna, som man förutspått utifrån det råd man gett. Givet att politikerna också följt det. Nya kvoter kommer att presenteras under ett ministermöte inom Helsingforskonventionen i mitten av oktober.
2020 och 2021 sattes också kvoten något mindre än ICES råd. Istället för att sätta kvoten för 2021 någonstans mellan 4 275 och 9 039 ton torsk som ICES gett råd om, beslutade ministrarna om 4 000 ton. Om även det varit i överkant, är svårt att säga i nuläget, menar Max Cardinale.
Har ni haft samma problem i andra havsområden?
– Det finns säkert andra bestånd med samma problem men också där vi har det motsatta problemet, att vi underskattat beståndet. Så det finns inget mönster.
Läs mer: Stora oron – rekordlite torsk i västra Östersjön: ”Dra i nödbromsen”
Så uppskattas ett fiskbestånd
Internationella havsforskningsrådet är en mellanstatlig forskningsorganisation som tar fram råd för att stödja ett hållbart nyttjande av världshaven. Bland annat genom att uppskatta bestånd och ge råd om fångstkvoter, vilket görs genom att köra avancerade matematiska modeller, där en mängd data ingår. Bland annat analyser av rapporterade fångster från både yrkesfisket och sportfiskare. Hur stora är fiskarna? Hur fort växer de? Hur gamla blir de? Man använder sig också av den data som ländernas forskningsfartyg samlar in.
Källa: ICES
