I morgon, onsdag, ska riksdagen klubba den nya lagen som ger regeringen möjlighet att ge Cementa förlängt tillstånd att bryta kalk på gotland. I Miljö- och Jordbruksutskottet var det inget parti som reserverade sig, så med all sannolikhet kommer det gå igenom i morgon.

Lagen gör det möjligt för regeringen, under en period, att kortvarigt förlänga tillståndet av produktionen i 8 månader. Under tiden är tanken att Cementa ska låta en ny ansökan, som uppfyller de krav som miljöbalken ställer, gå igenom systemet.

Många, inklusive gröna debattörer, har framfört att det är högst rimligt. Att det inte finns någon anledning att försätta Sverige i någon cementbrist just nu, bara för att företaget inte gjort en ordentlig miljökonsekvensanalys.

Tanken är hårresande. Den där miljökonsekvensanalysen fyller ett syfte, och ger man undantag från den, bara för att ett företag är tillräckligt stort, då sätter man en standard som är farlig, där företag tar konsekvenserna av sin verksamhet med en klackspark. Men det är faktiskt inte främsta skälet till att den här lagen måste röstas ner, eller överprövas tills den faller. Lagrådet har konstaterat att den bryter mot regeringsformen, för att den är framtagen på ett sätt så att det bara är Cementa som kan gynnas av lagen, samtidigt som den kommer som ett överprövande av Högsta domstolens beslut. Regeringen sätter sig alltså över lagen.

Oavsett vad man tycker om idén bakom den här lagen kan man inte acceptera att regeringen och nu även riksdagen tar regeringsformen med en klackspark. Den nonchalansen, och prejudikatet det sätter, borde få det att rysa längs med ryggraden på samtliga demokrater.