Kommunala vårdbolag får i dag bara äga max 50 procent av ett apotek. Lagstiftningen finns för att det inte ska gå att tjäna pengar på en patient genom att en läkare hänvisar denne till ett visst apotek. Eller i omvänd ordning, att apotekspersonal rekommenderar en kund en viss läkare eller vårdcentral.

Men för privata vårdgivare finns ingen sådan reglering, och det här vill regeringen ändra på.

– Det finns en uppenbar risk för intressen där emellan som bidrar till en överförskrivning, säger socialminister Lena Hallengren (S).

Ser faror

Läkemedelsverket, som sett över vård- och läkemedelsmarknaden, kan inte peka ut några konkreta fall där ägarförhållanden lett till överförskrivning men ser faror i nuvarande lagstiftning och föreslår därför att vårdgivare inte ska kunna beviljas tillstånd att driva öppenvårdsapotek.

Förslaget gäller aktörer inom samtliga vårdtyper, där ibland läkare, tandläkare och veterinärer. Men veterinärvården pekas ut som särskilt utsatt för risk, eftersom den inte är lika hårt reglerad som vården av människor. När det gäller medicin för djur råder till exempel fri prissättning, vilket inte är fallet för medicin avsedd för människor.

Off label ses över

I förslaget ingår också en översyn av så kallad off label-förskrivning, det vill säga när läkemedel skrivs ut för användning i annat syfte än det egentligen är tänkt för. Regeringen vill också att regleringen för försäljning av receptfria läkemedel utanför apotek ses över. Men den som räds att i framtiden inte längre kunna köpa receptfria huvudvärkstabletter i sin lokala livsmedelsbutik kan vara lugn, försäkrar socialministern.

Regeringen ger nu en kommitté i uppdrag att senast den 17 mars 2023 redovisa konkreta lagförslag att ta ställning till. Utredningen skulle ha påbörjats för två år sedan, men pandemin har gjort att den lagts på is.