Polens omdiskuterade disciplinära domarnämnd måste bort – annars blir det inga coronapengar från EU. Klart besked kommer från EU-basen Ursula von der Leyen.
Polen är ett av få EU-länder som ännu inte fått klartecken för sin plan kring det gigantiska coronastöd som EU-länderna i fjol gemensamt enades om att låna ihop.
Anledningen till att Polen får vänta är given, anser EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, och hänvisar till pågående strid kring den särskilda disciplinnämnd som lyder under Polens Högsta domstol.
– Vi vill att återhämtningsplanen ska innehålla ett klart åtagande om att montera ned disciplinnämnden, avsluta eller reformera de disciplinära åtgärderna och inleda processen med att återinsätta domare, säger von der Leyen på en presskonferens i Bryssel.
– Villkoren är väldigt klara. Vi är överens om ha investeringar och reformer (i coronaplanerna). Och reformerna är kopplade till EU:s landsspecifika rekommendationer. Och sedan länge finns en rekommendation till Polen kring rättsväsendets oberoende, säger kommissionsordföranden.
"Utpressning"
Polens omtalade disciplinnämnd har fått skarp kritik från EU:s domstol som i onsdags gav order om dagliga rekordböter på en miljon euro – nästan tio miljoner kronor – så länge som inte Polen lever upp till ett tidigare domstolsutslag om disciplinnämnden.
Fel väg att slå in på, anser emellertid Polens regering.
”Att ta vägen via straff och utpressning mot vårt land är inte det rätta”, skrev regeringstalesmannen Piotr Müller på Twitter i onsdags enligt nyhetsbyrån AFP.
EU-bidrag stoppas?
Disciplinnämnden har utgjort en stridsfråga i flera år mellan EU-ledningen och de styrande i Warszawa. Nämnden har bland annat befogenhet att upphäva domarnas åtalsimmunitet samt sänka deras löner. Kritiker anser dock att nämnden kan användas politiskt för att omintetgöra juridiska hinder för regeringens maktutövning.
Om Polen vägrar att betala sina rekordböter till domstolen kan EU-kommissionen i slutändan ta beslut om att räkna av pengarna från andra EU-utbetalningar till landet.
Redan sedan tidigare lever Polen dessutom under ett krav på 500 000 euro per dag så länge som man inte följer ett annat domstolsutslag, om att omedelbart avbryta verksamheten vid en kolgruva i Turow, nära gränsen mot Tjeckien.
Fakta: EU:s coronastöd
EU-länderna enades 2020 om ett gigantiskt coronastöd på 750 miljarder euro för att få fart på ekonomin igen efter coronapandemin. Merparten ligger i en fond som kallas RRF – faciliteten för återhämtning och motståndskraft – bestående av 312,5 miljarder euro i bidrag och 360 miljarder i lån.
Pengarna till stödet ska tas fram genom att EU-kommissionen tar upp lån som medlemsländerna gemensamt går i borgen för. Lånen ska sedan betalas tillbaka gemensamt av EU fram till år 2058.
För att få ut pengarna behöver varje medlemsland lägga fram detaljerade planer till EU-kommissionen, som granskar att åtgärderna är i linje med de principer man enats om för bland annat grön omställning och digitalisering. Därefter är det upp till EU-ländernas finansministrar att gemensamt formellt godkänna planerna.
Hittills har 19 länder fått sina planer helt godkända. För Finland, Estland och Rumänien tas formella beslut skriftligen av ministerrådet under fredagen, medan Sverige, Bulgarien, Ungern och Polen fortsatt väntar på klartecken från kommissionen. Nederländerna har ännu inte lämnat in sin plan.
TT
