Myanmars överbefälhavare säger att juntan vill skydda folket och sträva efter demokrati. Samtidigt kommer rapporter om att över 90 personer dödats under lördagen.
Den oberoende nyhetsbyrån Myanmar Now uppger att säkerhetsstyrkor dödat över 90 personer i anslutning till lördagens demokratiprotester.
Många ska dessutom ha skadats när människor återigen gav sig ut på gatorna i många av landets städer.
I Myanmars största stad Rangoon (Yangon) uppges över 20 personer ha dödats. I Mandalay ska närmare 30 ha dödats, inklusive en pojke som enligt lokala medier var fem år gammal.
Juntan utlovar val
En av ledarna för Myanmars militärdiktatur, generalen Min Aung Hlaing, lovade att hålla allmänna val – utan att ge någon tidsram – efter att ha betraktat en militärparad i huvudstaden Naypyidaw, i samband med ”de väpnade styrkornas dag”.
– Armén försöker att hålla hela nationens hand för att skydda demokratin, sade han i ett tv-sänt tal och fortsatte, riktat mot demonstranterna:
– Att ställa krav genom våldsamma handlingar, som påverkar stabiliteten och säkerheten, är olämpligt.
De nya uttalandena kommer dagen efter att ledare i statlig tv varnat demonstranter för att de ”riskerar att bli skjutna i huvudet eller ryggen”.
"En sann vän"
De väpnade styrkornas dag firas årligen för att högtidlighålla starten på upproret mot den japanska ockupationsmakten 1945. Ett uppror som leddes av Aung San, far till statskanslern Aung San Suu Kyi som avsattes i kuppen den 1 februari.
Det internationella trycket på juntan har ökat den senaste veckan, med nya sanktioner från USA och Europa. Men under militärparaden fanns Rysslands biträdande utrikesminister Alexander Fomin på plats vid överbefälhavare Min Aung Hlaings sida.
– Ryssland är en sann vän, sade generalen.
Även representanter från bland andra Kina, Indien och Pakistan närvarade.
Löfven: "Är oroad"
Innan lördagen hade minst 320 demokratiaktivister dödats av landets väpnade styrkor sedan statskuppen den 1 februari. Uppgiften om antalet döda kommer från den regimkritiska aktivistgruppen AAPP.
Enligt beräkningar har en fjärdedel av de som skjutits till döds träffats av kulor mot huvudet.
FN:s särskilda Myanmarsändebud Christine Schraner Burgener anklagar militären för att ha vänt sig mot sitt eget folk.
”Kvinnor, unga och barn finns bland dem som dödats”, säger hon i ett uttalande.
Även USA och EU har i skarpa ordalag fördömt lördagens våld. Stefan Löfven kommenterar händelseutvecklingen på Twitter.
”Jag är oroad av den tilltagande brutaliteten hos Myanmars säkerhetsstyrkor. Oskyldiga civila, även små barn, dödas”, skriver statsministern.
Attack mot armépostering
Parallellt med att lördagen tycks bli en av de blodigaste dagarna sedan kuppen uppger den väpnade gruppen Karen National Union (KNU) att den stormat en armépostering nära gränsen mot Thailand och dödat tio myanmariska soldater.
KNU är en av ett tjugotal väpnade grupper kopplade till Myanmars många etniska minoriteter som strider för ökat självstyre. Tidigare under lördagen riktade befälhavaren för en av de starkaste av dessa ett varningens finger till juntan.
– Om de fortsätter att skjuta mot demonstranter och trakassera folket så tror jag inte att de etniska grupperna bara kommer att stå vid sidan av och titta på, säger general Yawd Serk från Shan State Army South.
– De etniska grupperna har nu en liknande fiende och vi behöver ena oss och skada dem som skadar folket.
Fakta: Myanmar
Myanmar (tidigare Burma) ligger i Sydostasien och gränsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien. Landet har en befolkning på närmare 54 miljoner, enligt beräkningar från 2018.
Landet koloniserades på 1800-talet av Storbritannien men blev självständigt 1948. Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010, då en viss demokratisering inleddes.
Den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi får enligt författningen inte bli president och har formellt haft en särskilt inrättad post som nationell rådgivare. I praktiken har hon varit Myanmars egentliga civila ledare.
Militären har enligt författningen haft en fjärdedel av platserna i parlamentets bägge kamrar. De platserna tillsätts av överbefälhavaren.
Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp men har under sin tid i regeringsställning kritiserats hårt för att inte stoppa militärens agerande mot de muslimska rohingyerna.
Den 1 februari meddelade regeringspartiet NLD att flera personer ur ledarskiktet, däribland Aung San Suu Kyi, gripits. Militären annonserade kort därefter att den tagit över makten i landet. Sedan dess har protester hållits nästan dagligen.
Källor: NE, Landguiden, AFP.
