– Vi ser en mycket ljusare bild nu än för bara några år sedan, säger Per Klevnäs, som på uppdrag av tankesmedjan Global utmaning och med stöd från innovationsmyndigheten Vinnova har sammanställt rapporten ”Klimatagenda för Sverige”.

Rapporten har tagits fram i samarbete med forskare och företag för att ge en helhetsbild av hur Sverige ska kunna nå klimatmålen till 2045.

En av slutsatserna är att det tycks bli betydligt billigare än de åtta procent av bruttonationalprodukten som Konjunkturinstitutet kom fram till i en prognos år 2014.

– Det kommer att kosta mer att tillverka till exempel cement, plast och stål än det gör med dagens teknologier. Men när vi tittar på vad det betyder för ett vanligt hushåll som ska köpa exempelvis en bil eller hus så är kostnadsökningarna i storleksordningen en procent, säger Per Klevnäs.

Inom transportsektorn ser den framtida bilden ännu mer positiv ut, enligt rapporten. Med en omställning till el- och vätgasbaserade vägtransporter beräknas de utslagna kostnaderna per kilometer till och med bli lägre än i dag. Men flygtrafik och sjötransporter blir sannolikt dyrare. Biljettpriset kan stiga med 10–20 procent för den som vill flyga klimatneutralt, skriver rapportförfattarna.

Om även sidonyttorna med en omställning till ett fossilfritt samhälle räknas in, som renare luft och förbättrad hälsa, blir kalkylen än mer fördelaktig, tillägger Per Klevnäs.

– Egentligen är det galet att prata om kostnader för klimatomställning utan att prata om kostnaderna för att inte ställa om.