I början av året skickade FN ett brev till 57 länder som har medborgare i lägren al-Hol och Roj. Där finns enligt uppgift omkring 64 000 människor, till största delen kvinnor och barn. De lever i svåra förhållanden i lägren, som det kurdiska självstyret i området ansvarar för.

I ett långt svar på brevet, skickat på fredagen, avfärdar UD att Sverige skulle ha något legalt ansvar för att ta med svenska medborgare från lägren.

Departementet har uppskattat antalet kvinnor och barn med svenskkoppling till strax under 30 kvinnor och 20-talet barn. Dessutom finns cirka 15 män där.

Rättsliga problem

I brevet från FN krävde den särskilda rapportören Fionnula Ní Aoláin att de 57 länderna ska ta hem sina medborgare. Rapportören är knuten till FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter.

Mänskliga rättighetsorganisationen Rädda Barnens observatör i frågan, Jon Bergeå, är mycket kritisk till det svenska svaret:

– Vi konstaterar att Sverige gör en annan bedömning än FN. Sverige håller på att hamna på fel sida i frågan. Jag är inte förvånad, men djupt oroad, säger Bergeå till TT.

En hållning är att de som anklagas för samröre med terrorrörelsen IS ska dömas på plats i lokala rättegångar av det kurdiska självstyret. Oberoende bedömare ifrågasätter om rättegångarna kan genomföras på ett korrekt sätt.

Brott mot FN-konvention

Att skilja barn från deras föräldrar i lägret är rent rättsligt en omöjlighet, säger Bergeå. Det måste till exempel gå att överklaga ett sådant beslut.

– Att skilja barn från deras föräldrar i lägren vore ett brott mot barnkonventionen och det är inte heller något det kurdiska självstyret tillåter. Det krävs en rättssäker utredning utifrån barnets bästa och i Sverige finns den särskilda expertkompetens som behövs för detta på socialtjänsten.

Han anser att man i Sveriges svar lägger över över hela ansvaret för de svenska kvinnorna och barnen på den kurdiska administrationen, som inte har Sveriges institutioner och resurser att hantera frågorna.

– Sveriges regering är den enda aktören som kan stoppa lidandet för de svenska barnen i lägren. Det innebär ett särskilt ansvar att agera, säger Bergeå.

Tung kritik

Kritiken mot den svenska hållningen har tidigare också framförts av organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch och indirekt av en tung aktör som Internationella rödakorskommittén.

– Det är ovärdigt att inte ta ansvar för barnen. Vi har ett gott anseende när det gäller frågor om barns rättigheter, och vi brukar lyssna på FN. Vårt anseende kan ta skada, befarar Bergeå.

Den hårda kritiken mot Sverige håller inte, anser UD. Kabinettssekreterare Robert Rydberg, utrikesminister Ann Lindes (S) närmaste medarbetare, har tidigare sagt att den svenska regeringens linje är att aktivt arbeta för att försöka få barnen till Sverige. Det gäller inte kvinnorna och männen.

– Det är personer som har lämnat Sverige frivilligt för att ansluta sig till en terrororganisation. Vi har inget intresse, inget behov av att aktivt bistå dem, sade Robert Rydberg tidigare i år.